tag:blogger.com,1999:blog-55217805827770638862024-03-13T16:20:37.126+01:00KompetensbloggenEn blogg om kompetensutveckling och konkurrenskraftGothia Logisticshttp://www.blogger.com/profile/10827481003585132432noreply@blogger.comBlogger119125tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-73772547778051463912013-05-29T10:56:00.001+02:002013-05-29T10:57:24.345+02:00Lean Production och arbetsplatslärandeEn stark fokusering på rationalisering har präglat industrin under en längre tid vilket avsatt sina spår i olika verksamheter. I syfte att bevara eller utöka konkurrenskraften strävar företagen efter att förkorta ledtiden från materialbeställning till kundleverans.<br />
<br />
Till stöd i arbetet har många företag valt att använda Lean Produktion, vilket medfört förändrade arbetsförhållanden för många personer. Ofta blir arbetsuppgifterna:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-5Mef3J-fPvQ/UaXBGboKq7I/AAAAAAAAAWw/RiNEfivc9Iw/s1600/blogg.gif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-5Mef3J-fPvQ/UaXBGboKq7I/AAAAAAAAAWw/RiNEfivc9Iw/s320/blogg.gif" /></a></div>
• Repetitiva<br />
• Kortcykliga<br />
• Detaljstyrda<br />
• Standardiserade<br />
<br />
<br />
Därmed följer också en rad arbetsmiljöproblem. Det råder olika uppfattningar bland intressenter i arbetslivet och forskare om konsekvenserna är positiva eller negativa. <br />
<br />
Vad som verkar behövas, enligt <a href="http://www.liu.se/helix/forskning-etapp-3?l=sv" target="_blank">forskningen</a>, är en bredare syn på kunskapsöverföring och innovationsprocesser och som förutsätter lärande och kompetensutveckling bland de anställda i organisationer. En forskningsfråga som återkommer i flera studier är om arbetsplatsen är en miljö för lärande och innovation och inte bara en plats för produktion.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-iIm92qNJlBQ/UaXCXev2rxI/AAAAAAAAAXA/2SA0xc2kvV8/s1600/ledare_blogg.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="86" src="http://3.bp.blogspot.com/-iIm92qNJlBQ/UaXCXev2rxI/AAAAAAAAAXA/2SA0xc2kvV8/s320/ledare_blogg.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
En utvecklad arbetsorganisation, där arbetstagarna får ett bredare arbetsinnehåll och ökad kompetens, bidrar till att skapa en vinna/vinna situation för både anställda och företag. Anställda som ges möjlighet att utvecklas i sitt arbete får också motivation och engagemang att delta i att utveckla företaget som helhet. Detta bidrar till: <br />
<br />
• En god arbetsmiljö<br />
• Ett ökat gemensamt lärande<br />
• En ökad produktivitet<br />
• En hållbar konkurrenskraft för företagen<br />
<br />Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-45732529564337900922013-05-13T10:34:00.004+02:002013-05-13T11:55:08.463+02:00Organiserat mentorskap<br />
<div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-4wHtAjXL_bk/UZCgQXq9j1I/AAAAAAAAAWQ/n4rbXeFBJ6g/s1600/kunskap.jpg" /></div>
<br />
Grundtanken i mentorskap är att människor lär sig och inhämtar kunskaper, färdigheter, kultur och värderingar direkt från människor de beundrar och ser upp till. I dag ställs det krav på att individen ska handla utifrån sig själv som en hel och mogen person. <br />
<br />
Detta är en anledning till att modernt mentorskap både innefattar professionell och personlig utveckling. Behovet av organiserat mentorskap inom olika organisationer bedöms nu öka p g a att:<br />
<br />
• Människorna behöver allt fler färdigheter <br />
• Uppkomsten av allt mer invecklade frågeställningarna i verksamheterna<br />
• Uppgifterna i samhället förändras allt snabbare<br />
• Verksamheter bedrivs i en allt mer komplex internationell värld av kulturer och värderingar<br />
<br />
Mentorskapsprincipen har tillämpats genom historien t ex i konst-, handels- och hantverksyrken, men har då benämnts som ett mästare-lärling system. <br />
<br />
En intressant frågeställning i dagens situation är hur mentorskap är relaterat till lärande och utveckling av organisationen. Det livslånga lärandet och skapandet av lärande organisationer har blivit en konkurrensfördel och även livsnödvändig för företag. Vilken roll har mentorskapet här?<br />
<br />
I <a href="http://www.gothialogistics.se/hr-natverket-scania" target="_blank">HR-nätverk Scania</a> i Lund diskuterade vi senast med <a href="http://fof.se/tidning/2008/3/ikeas-framgangsfaktor-personalen" target="_blank">forskaren Anna Jonsson</a> kunskapsöverföring i företag, och betydelsen av en stark kultur. Mentorns roll i praktisk kunskapsöverföring blev därför en aktuell följdfråga.<br />
<br />
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-IzlUhi6uYVQ/UZC38yU6AcI/AAAAAAAAAWg/oFDGvlaS8g8/s1600/help.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-IzlUhi6uYVQ/UZC38yU6AcI/AAAAAAAAAWg/oFDGvlaS8g8/s1600/help.jpg" /></a>Mentorskap är en relation mellan två personer, adepten och mentorn. Mentorn är en person som ska kunna ge råd och bistå andra i deras utveckling. En mentor ska se till att det sker ett balanserat utbyte i relationen. <br />
<br />
Inom mitt arbete har jag senast fått en lärorik erfarenhet av detta i samband med att en ny kinesisk medarbetare tränats i rollen som distanssäljare mot företag i Kina.<br />
<br />
Mentorskap kan vara både organiserat och spontant. Ett spontant mentorskap kan uppkomma antingen att adepten på eget initiativ har sökt en mentor eller att en chef själv har identifierat en person som han/hon vill satsa på. Det handlar också om att kunna se en annan människas behov. Även här har jag fått förmånen att pröva på förtroenden från deltagare i våra nätverk.<br />
<br />
Rollerna i det moderna mentorskapet är inte längre lärare och lärjunge. Mentorn och adepten lär av varandra på en nivå som är jämställd.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-51515275459052327142013-04-29T13:19:00.000+02:002013-04-29T13:19:06.327+02:00Arenor för kollektiv reflektion<a href="http://avium.se/docs/MM3_05OrgKrea.pdf" target="_blank">Forskningen</a> kring organisationers förmåga att förnya sig har lyft fram motsatsparen av begrepp stabilisering och destabilisering. Lean tänkandets fokus på effektivitet kan få ett alltför stort utrymme av stabilisering av en organisation. Stabilisering ska ses som ett sammanfattande begrepp för att:<br />
<ul>
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-NOfnwYH_UBk/UX5WmpAjuuI/AAAAAAAAAVY/sl18JrwFMc4/s1600/teamwork.gif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-NOfnwYH_UBk/UX5WmpAjuuI/AAAAAAAAAVY/sl18JrwFMc4/s1600/teamwork.gif" /></a>
<li>Kontrollera</li>
<li>Mäta</li>
<li>Styra</li>
</ul>
Syftet är att öka organisationens produktivitet. Typiska åtgärder för stabilisering är att åstadkomma:<br />
<ul>
<li>Gemensamma handlingsmönster</li>
<li>Enhetliga och mätbara processer</li>
<li>Standardiserade och dokumenterade beskrivningar av operationer</li>
</ul>
Ett dominerande fokus på effektivitet leder till att organisationer tappar förmågan att förnya sig. Faktorer som understödjer organisatorisk kreativitet är däremot dynamiska i sin natur och uppmuntrar radikalt nytänkande.<br />
<br />
Exempel på detta är <a href="http://www.gothialogistics.se/om-natverk" target="_blank">informella nätverk</a> med kontakter och erfarenhetsutbyten utanför de etablerade strukturerna. Dessa fungerar som viktiga arenor för idégenerering och kunskapsöverföring ofta mellan olika branscher och organisatoriska funktioner.<br />
<br />
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-kN15xR0oUeg/UX5WmjKsGSI/AAAAAAAAAVU/VLHPe0FZqLY/s1600/kreativitet.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-kN15xR0oUeg/UX5WmjKsGSI/AAAAAAAAAVU/VLHPe0FZqLY/s1600/kreativitet.jpg" /></a>Informella nätverk är oplanerade till sin natur och drivs till stor del av inre motivation. Drivkraften är att känna tillfredsställelse, få energitillskott och utmaning till arbetet. Att se destabilisering som kaos är missvisande. Vad det handlar om är att skapa utrymme och stöd för aktiviteter som stimulerar kreativ handling från nytt lärande.<br />
<br />
<br />
Tesen som forskningens resultat stöder är att ledning av organisatorisk kreativitet handlar om att kunna destabilisera en organisation på rätt sätt för att göra förändring möjlig.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-81005991178794886392013-04-15T11:55:00.003+02:002013-04-16T16:29:50.851+02:00Hållbar utveckling – att pröva, lära och anpassa<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Hur ska företag stimulera och vidareutveckla en kreativ organisation? Kreativitet handlar om nyskapande. Det handlar om att utveckla nya idéer, produkter och tjänster. De ska också uppfattas vara nyttiga, användbara och ge nöjda användare. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-NtNEx6vy3rI/UWvOk9PiRXI/AAAAAAAAAVA/tqJlNDVSvHo/s1600/blogg.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-NtNEx6vy3rI/UWvOk9PiRXI/AAAAAAAAAVA/tqJlNDVSvHo/s1600/blogg.jpg" /></a></div>
<br />
Fokus finns ofta på individen som kreativ faktor. Organisatorisk kreativitet handlar om att avsiktligt styra kreativitet som en process snarare än att förlita sig på ett kanske slumpmässigt bidrag. <br />
<br />
Inom Gothia Logistics utbildningsverksamhet behövs kreativa idéer som underlättar inlärning, förståelse och aktiverar olika sinnen. Idéer behövs även för att minska motståndet till att söka stöd och hjälp i frågor inom kompetensutveckling. <br />
<br />
Vi tror på spel som <a href="http://www.gothialogistics.se/kursbibliotek-workshop/kategori/14/Foretagsspel" target="_blank">verktyg</a> och har även utvecklad några med bra resultat i gruppövningar. Här är lego bitar mycket användbara för upplevelser inom Supply Chain Management och Lean Production. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.gothialogistics.se/images/contentphotos/courses/games.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="54" src="http://www.gothialogistics.se/images/contentphotos/courses/games.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
I vårt arbete för att nå kinesiska kunder med webbaserade kurser för utbildning av personal har ett behov uppstått om att få hjälp som om en lärare satt bredvid och svarade på frågor. Den befintliga klickbara tillgången till handledning on-line med skriftliga frågor och svar är för stor tröskel. <br />
<br />
En kinesisk medarbetare som varit värdinna på svenska paviljongen vid världsutställningen i Shanghai bekräftar bilden att kineser frågar någon hellre än läser information. <br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.gothialogistics.cn/images/contentphotos/chinese_bridge2.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="40" src="http://www.gothialogistics.cn/images/contentphotos/chinese_bridge2.gif" width="320" /></a></div>
<br />
Kineser använder verktyget <a href="http://www.imqq.com/" target="_blank">QQ</a> för chat, samtal och video kommunikation med varandra. Sedan något år har vi använt QQ för kontakterna med en medarbetare i Kina. <br />
<br />
Nu ska vi pröva QQ fullt ut från vår <a href="http://www.gothialogistics.cn/" target="_blank">kinesiska hemsida</a> i dialogen med de personer som studerar våra webbaserade kurser i Kina. Vi prövar, lär och anpassar!Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-90753792124132932692012-09-26T15:25:00.000+02:002012-09-26T15:26:15.680+02:00Ledare som utvecklarLean ledarskap präglas av tålamod och långsiktighet samt en vilja att utveckla människor. Kort sagt att skapa resultat genom människor. Begreppet ledare innebär att någon följer efter. Ledarskap är en relation mellan ledare och ledda där det också finns ett samspel med arbetsmiljön. Ledarskap är sålunda en påverkansprocess.<br />
<br />
Vad ligger bakom en ledares framgång i arbetet och vilken betydelse har ledaren för de underställdas engagemang i arbetet, prestationer och tillfredsställelse? Genomsnittligt har man kommit fram till att en fjärdedel av ett företags lönsamhet grundar sig på ledarskapet.<br />
<br />
Ledare som lyckas engagera sina medarbetare till att förbättra processerna har störst chans att lyckas med ambitionen.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-VAn4-z8NiDs/UGMCF3A2bxI/AAAAAAAAAUc/GY_TMGicMoM/s1600/medarbetarskap.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-VAn4-z8NiDs/UGMCF3A2bxI/AAAAAAAAAUc/GY_TMGicMoM/s1600/medarbetarskap.jpg" /></a></div>
Det går att i en organisation införa förbättringsverktyg och rutiner av olika slag men det är mycket svårare att införa ett engagemang. Ett bra förankringsarbete i kombination med en effektiv utbildning kan lägga grunden till ett bra engagemang.<br />
<br />
En förutsättning är naturligtvis att cheferna själva engagerar sig i det förändringsarbete som sker och att arbetssättet har fått en förankring och stöd i ledningsgruppen. Det är stor skillnad mellan att sälja in en förändring och att förankra den i organisationen och bland dess medarbetare.<br />
<br />
Även om argumenteringen köps finns inte en förståelse för vad det innebär för den enskilde. De allra flesta reagerar negativt på en förändring.<br />
<ul>
<li>Man vill inte</li>
<li>Man förstår inte varför</li>
</ul>
Efter en tid börjar man ändå acceptera och förstå. Det är först då medarbetaren blir draghjälp i förändringsprocessen.<br />
<br />
Erfarenheter brukar ange att när ca 40% av organisationens medarbetare kommit över på den positiva sidan av den ”ångestsvacka” som figuren visar blir det en drivkraft i förändringen. Innan dess är det mycket energi som behöver föras in i processen för att övervinna motståndskrafterna.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-IxuHwgBU6-M/UGMB9qVxgGI/AAAAAAAAAUU/cEZSb8FTi-Q/s1600/angestsvacka.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-IxuHwgBU6-M/UGMB9qVxgGI/AAAAAAAAAUU/cEZSb8FTi-Q/s1600/angestsvacka.jpg" /></a></div>
Hur djupt svackan blir, och hur lång tid det tar innan flertalet medarbetare är på den positiva sidan, beror på hur bra förändringen har förankrats.
<br />
<br />
Det bästa är när så många som möjligt är med i själva planeringen inför förändringen. Då ökar förståelsen och därmed förankringen och allt går mycket snabbare. Den tid som läggs på att skapa insikt och förankra återvinns många gånger senare i processen.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-40763357610963910822012-08-20T15:12:00.002+02:002012-08-20T15:14:07.439+02:00Intern kommunikation<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Den norska 22
juli-kommissionens rapport presenterades härom veckan över polisens
krishantering av händelserna förorsakade av soloterroristen Brevik. Sällan har
den interna kommunikationens brister och konsekvenser avslöjats mer brutalt och
öppet i en rapport.<br />
<br />
Även i Sverige har vi inget att yvas över med våra tidigare tillkortakommanden och fortsatta stora
brister i samordning och kommunikation. Det glappar mellan centrum och
periferi. Samverkan är inte tillräckligt i sidled med olika nödvändiga
organisationer och kommunikationssystemet Rakel är fortfarande inte
driftsäkert.<br />
<br />
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-SyqyfEYaV1g/UDI0NxahhwI/AAAAAAAAAT0/LoA0Uairhfg/s1600/kommunikation_team.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-SyqyfEYaV1g/UDI0NxahhwI/AAAAAAAAAT0/LoA0Uairhfg/s1600/kommunikation_team.gif" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
I en ständigt föränderlig värld måste företag anpassa
sin organisation efter omvärlden. I samma takt förändras ledarskap och
kommunikation, vilka är två avgörande förutsättningar för ett företags framgång
och utveckling.<br />
<br />
Framförallt är dessa faktorer viktiga för företag som
är geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar måste företaget uppfattas som
en helhet, med gemenskap och samma mål.<br />
<br />
Intern
kommunikation är ett av verktygen för att förmedla strategier inom
organisationer och företag. Att finna ett gemensamt språk inom organisationen
kan underlätta förståelsen för företagets visioner och mål. Många företag och
organisationer brister i sin interna kommunikation. Det leder till att
strategiska beslut bara förverkligas i undantagsfall.<br />
<br />
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-y-Y62uf5YmU/UDI0uih8GeI/AAAAAAAAAT8/tHu65AOwdf8/s1600/framgangsrik_forandring.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="158" src="http://4.bp.blogspot.com/-y-Y62uf5YmU/UDI0uih8GeI/AAAAAAAAAT8/tHu65AOwdf8/s320/framgangsrik_forandring.gif" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Den globala marknaden med dess nya möjligheter och förändrad konkurrenssituation skapar ett tryck på att ett ledarskap kan utveckla och förmedla strategier som leder till att företag och organisationer gör anpassade åtgärder. I princip måste denna process hållas levande ständigt.<br />
<br />
Det anmärkningsvärda är företagens ibland bristande insikter om vikten av kontinuerlig kommunikation. Enligt <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9147088850" target="_blank">en studie vid Lunds universitet</a> genomförs de beslut som bolagsledningarna tagit bara till knappt 30%. Skälet är att ledningarna negligerar eller helt avstår ifrån att fortlöpande kommunicera. Främst gäller det till medarbetarna.</div>
<div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det som krävs av företagsledningarna att kontinuerliga dialoger utformas där medarbetare deltar i frågor kring nya strategier, värdegrunder och gemensamma målbilder för verksamheten på olika nivåer. Då skapas förutsättningar för:</div>
<ul>
<li><div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Engagemang bland personalen</div>
</li>
<li><div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Möjligheter till att förändra attityder</div>
</li>
<li><div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Att bygga en önskvärd kultur</div>
</li>
</ul>
<div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns problem och utmaningar i informations- och kommunikationskanaler inom en organisation. En utmaning är att informationen ska nå rätt personer i organisationen och att dessa sedan ska tolka informationen. Att tolkningen sker på det sätt som ledningen avsåg är inte helt säkert, innebörden kan ha gått förlorad och handling uteblir.<br />
<br />
<div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-skzNjlXGFWY/UDI1ZGhWoKI/AAAAAAAAAUE/W_8fyX415vs/s1600/individs_beteende.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-skzNjlXGFWY/UDI1ZGhWoKI/AAAAAAAAAUE/W_8fyX415vs/s1600/individs_beteende.gif" /></a></div>
<div class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Kommunikation är en angelägenhet för ledningen eftersom de brister som kan uppstå oftast faller under ledningens ansvar. Bristerna kan bero på att människor inte förstår varandra, men också på att rutinerna för kommunikation inte är tillräckligt utformade.</div>
</div>
</div>
Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-3002944029889686672012-06-04T16:03:00.001+02:002012-06-11T11:27:17.618+02:00Sparringgruppen i HalmstadVåra kontakter med kunder eller kundämnen kring frågor inom kompetensutveckling och förbättringsarbete leder ibland till intressanta samtal och erfarenheter som kan delges till en vidare krets. En av mina medarbetare Maria Jonsson berättar följande:
<br />
<br />
Jag har ofta samtal med personer som står utanför arbetsmarknaden, kortare eller längre tider. Många får kontakt med oss via TRR, Trygghetsrådet, för att antingen skaffa sig ytterligare kunskaper eller för att mäta sina arbetserfarenheter genom våra utbildningar.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-Sls31OZyrRI/T8zAEuyxPnI/AAAAAAAAATo/bi_4n4HP9cM/s1600/TRR_logo_farg.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-Sls31OZyrRI/T8zAEuyxPnI/AAAAAAAAATo/bi_4n4HP9cM/s1600/TRR_logo_farg.jpg" /></a>Idag hade jag förmånen att prata med en tjej från Halmstads-området. Hon ingår i en grupp, där de kallar sig för Sparringgrupp. Man sparrar – och sporrar, varandra till att återkomma till arbetsmarknaden.</div>
<br />
<br />
Varje vecka har gruppen protokollförda möten där man går igenom vilka framsteg man gör, vilka kontakter man haft, vilka utbildningar man sökt, osv. Man tar även upp olika frågor och hjälper varandra att analysera den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vilka kompetenser har idag ett högt värde? Vilka företag kommer att rekrytera? Hur gör man för att bli mer attraktiv för en anställning?<br />
<br />
Dessutom har man bjudit in föredragande där man fått ta del av rekrytringsföretags förslag på hur man gör en positiv presentation av sig själv, eller hur man skriver ett cv som inte hamnar i papperskorgen.<br />
<br />
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-JEoQdX1Jy6Q/T8y_nmxvDiI/AAAAAAAAATg/4LElB61pJcA/s1600/cdekehnh.gif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-JEoQdX1Jy6Q/T8y_nmxvDiI/AAAAAAAAATg/4LElB61pJcA/s1600/cdekehnh.gif" /></a>I gruppen delar man med sig av erfarenheter och hjälper varandra till att bygga ut sina nätverk. Allt för att gruppens medlemmar ska få nya anställningar.<br />
<br />
Mitt intryck av Sparringgruppens arbete är, att det är så här fler borde arbeta, för att inte bli kvar i arbetslösheten. Kanske borde den här Sparringgruppen gå vidare med sina kunskaper och erfarenheter – berätta för arbetsmarknadspolitiker hur de gör och fler borde göra!<br />
<br />
Det är väl känt att när man mister sin anställning, mister man också sin plats i tillvaron och en del av sin personlighet. Många hamnar i en depression, halkar efter i utvecklingen och får det allt svårare att komma i fatt.<br />
<br />
En väg ur detta kan vara att utnyttja möjligheterna till kompetensutveckling. Det kan man göra genom våra kurser, som du kan läsa mer om eller kontakta oss för ytterligare information. Men största hjälpen är nog ändå ett nätverk tillsammans med andra och där man kan få möjlighet att höra vad de gör för att lösa sin situation.<br />
<br />
Därför är jag mycket imponerad av Sparriggruppen i Halmstad – de har insett möjligheten och behovet av andras erfarenheter.<br />
<br />
Jag önskar Sparringgruppen i Halmstad stort lycka till! Ni har en affärsidé…Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-7792679693864617042012-05-21T13:57:00.000+02:002012-06-05T10:27:46.073+02:00Att bli ett Cleantech-företagI mars i år 2012 besökte jag på nytt Kina under en 10 dagars resa. Denna gång kombinerade jag affärskontakter för mitt företag Gothia Logistics med en medverkan i <a href="http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/om-lansstyrelsen/eu-och-internationellt/internationellt/Pages/bench.aspx" target="_blank">BENCH-projektets</a> resa till vänortsprovins <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jiangsu" target="_blank">Jiangsu</a>.<br />
<br />
I delegationen ingick deltagare från Sverige, Estland och Finland, som företräder samhällsfunktioner och näringsliv. Landshövdingen i Östergötland var en central person för öppna dörrar till offentliga besök. Begreppet Cleantech fanns med i temat för resans uppläggning.
<br />
<br />
Det var ett digert program med många intressanta möten och seminarier på temat Nordic Room. Jag fick där tillfälle att berätta vad vi gör i Kina på området kompetensutveckling av personal hos företag. Inbjudningar hade gått ut till olika intresseorganisationer bland företag i Shanghai och Wuxi på de platser där jag medverkade.<br />
<br />
Efter ett seminarium serverades det förtäring och minglades. I Shanghai stod jag vid ett litet bord och balanserade tallrik och glas tillsammans med en av BENCH-projektets kinesiska organisatörer och några andra besökare. Då besöktes vårt bord av två kinesiska besökare, som uppenbarligen var bekanta med varandra.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-t-en-0qx06A/T7otbyvn9cI/AAAAAAAAATU/t2dddqA0evU/s1600/supply-chain-management.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="105" src="http://2.bp.blogspot.com/-t-en-0qx06A/T7otbyvn9cI/AAAAAAAAATU/t2dddqA0evU/s320/supply-chain-management.gif" width="320" /></a></div>
Den ena hade varit lärare inom Supply Chain Management på ett universitet, och var nu aktiv som grundare av Chinese American Chamber of Commerce (CACC) i Shanghai. Kollegan var partner i ett kinesiskt investmentbolag, China Environment Fund i Beijing med devisen ”Doing well by Doing Good”.
<br />
<br />
Det blev direkt en intressant dialog kring området Supply Chain Management med kommentarer till min presentation och där behovet av kunskap i Kina hos företagen påpekades. Kollegan, som också var nyfiken, spädde på med budskapet ”We only invest in Cleantech companies”!<br />
<br />
Under kvällens diskussioner med en av BENCH-delegationens organisatörer, som ansvarar för Cleantech-arbetet i Östergötland, ställde jag frågan efter beskrivning av vår verksamhet: Är vi ett cleantech företag? Ja, svarade Gert Kindgren VD för <a href="http://www.cleantechostergotland.se/" target="_blank">Cleantech</a>!<br />
<br />
Mot denna bakgrund har jag tittat lite närmare på begreppet, principerna och innehållet i en sådan verksamhet. Intresset för cleantech har formligen exploderat den senaste tiden i spåren av klimathotet. Media rapporterar dagligen om nyheter inom cleantech, och riskkapitalmarknaden har fått upp ögonen för investeringar inom området. Men vad menas egentligen med cleantech?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-ROKnXaOuxxw/T7otVL5oTQI/AAAAAAAAATM/sMxAnU_cc1I/s1600/summer.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="http://3.bp.blogspot.com/-ROKnXaOuxxw/T7otVL5oTQI/AAAAAAAAATM/sMxAnU_cc1I/s320/summer.jpg" width="320" /></a></div>
Cleantech är ett samlingsnamn på lösningar som underlättar för omställningen till ett hållbart samhälle. <a href="http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=580" target="_blank">Tillväxtverket</a> har gjort en bra sammanställning av begreppet. Det är viktigt att vara medveten om att olika aktörer kan avse olika saker när de använder begreppen cleantech och miljöteknik, och att begreppen också kan vara laddade med värderingar.<br />
<br />
Rapporten pekar på synsättet att det som skiljer miljöteknik från cleantech är att miljöteknik drivs av lagkrav, medan cleantech drivs av marknadens efterfrågan.<br />
<br />
Det finns ett behov av att etablera ett begrepp som överensstämmer med marknadens ökande intresse för miljö och hållbarhet. Namnet cleantech anses helt enkelt passa bättre in i marknadens språkbruk än vad miljöteknik gör.<br />
<br />
Gothia Logistics är ett cleantech-företag, men vi behöver beskriva detta bättre!Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-77663185304399780092012-05-14T11:45:00.000+02:002012-05-14T14:43:40.350+02:00Hållbar resurslogistik!Temat i vårens sista möte i <a href="http://www.gothialogistics.se/logistikernatverket-gothia" target="_blank">Logistikernätverket Gothia</a> var ”Hållbar resurslogistik!” och de livliga diskussionerna kunde ske tillsammans med en inspiratör från <a href="http://stenarecycling.se/" target="_blank">Stena Recycling</a>.<br />
<br />
Hållbar utveckling och resurslogistik handlar i grunden om att använda naturresurser och mänskliga resurser på ett effektivare sätt som är mindre belastande för vår miljö och vår hälsa. Detta ger också betydande ekonomiska besparingar på kort och lång sikt.<br />
<br />
Det främsta syftet med grön logistik är att samordna verksamheter inom en försörjningskedja på ett sådant sätt att kundernas behov tillgodoses till "lägsta möjliga kostnad" för miljön.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-9CGtZ53lGsw/T7DTj2jZ5kI/AAAAAAAAATA/A8eemILTqc8/s1600/resurslogistik.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-9CGtZ53lGsw/T7DTj2jZ5kI/AAAAAAAAATA/A8eemILTqc8/s1600/resurslogistik.gif" /></a></div>
De gröna tillämpningarna på logistik är många och täcker i första hand några viktiga dimensioner:<br />
<br />
<strong><em>Produktdesign och produktionsplanering.</em></strong> Utveckla produkter som har lägre miljöpåverkan även innefattande deras produktionsprocess.<br />
<br />
<strong><em>Fysisk distribution.</em></strong> Se till så att transporter av gods i samband med logistiska aktiviteter utförs på ett hållbart och miljövänligt sätt.<br />
<br />
<strong><em>Materialhantering.</em></strong> Arbeta för effektivare materialanvändning, inbegripet förpackningar och förbättra all materialåtervinning när produkten har avslutat sin livscykel. I <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Supply-chain_operations_reference" target="_blank">SCOR-modellen</a> visas detta av ”Return”.<br />
<br />
Framtidens inköpare måste ta ansvar för hur material och komponenter som kommer in lämnar företaget. Man måste bedöma om råvaror och komponenter kan ersättas av återanvändningsbara, återvunna eller mindre skadliga insatsmaterial.<br />
<br />
<strong><em>Virtuell kommunikation.</em></strong> Användningen av virtuell kommunikation, ex <a href="http://www.gothialogistics.se/" target="_blank">e-learning</a> istället för fysiska resor ger stora tidsvinster samtidigt som man minskar klimatpåverkan och sänker kostnaderna.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-54503754731801771852012-04-11T11:34:00.001+02:002012-04-11T11:34:53.514+02:00Upplevd tjänstEn tjänst är en totalupplevelse. I kundens ögon levererar ett tjänsteföretag en totalupplevelse. Kunden bryr sig inte om huruvida tjänsten är uppdelat i grundtjänster och sekundärtjänster. Det som gäller är totalintrycket.
<br />
<br />
När vi är kunder är vi många gånger ganska krävande. Då det handlar om varor eller tjänster vill vi ofta ha dem billigare, snabbare, bättre och med ett bra bemötande. Ibland tar vi som kunder vissa saker för givet. Vi har då inte alltid tydligt uttalat våra önskemål.
<br />
<br />
Figuren visar kanomodellen utvecklad av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Noriaki_Kano" target="_blank">Noriaki Kano</a> som illustrerar kundernas olika behov för kundtillfredsställelse.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-lDmHTqzEYzY/T4VQLETor7I/AAAAAAAAAS4/UWVyzYy_0wU/s1600/kano-modellen.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="http://3.bp.blogspot.com/-lDmHTqzEYzY/T4VQLETor7I/AAAAAAAAAS4/UWVyzYy_0wU/s320/kano-modellen.gif" width="320" /></a></div>
<br />
Hur ska då en leverantör kunna veta var kundens krav ligger? Ja, i princip genom att:<br />
<ul>
<li>Lyssna uppmärksamt.</li>
<li>Ställa frågor.</li>
<li>Ta reda på vad kunden tycker är viktigt.</li>
<li>Styra kundens förväntningar så att de ligger i nivå med vad vi som leverantörer kan prestera.</li>
</ul>
Själva totalupplevelsen av tjänsten innebär ett myller av intryck där den enskilda kunden bestämmer vad som är viktigt eller oviktigt, bra eller dåligt.<br />
<br />
Ett försök att namnge några så kallade kvalitetsfaktorer, som brukar påverka kundens upplevda kvalitet är följande begrepp:<br />
<ul>
<li>Bemötande</li>
<li>Pålitlighet</li>
<li>Flexibilitet</li>
<li>Kompetens</li>
<li>Tillgänglighet</li>
<li>Snabbhet i reaktioner</li>
<li>Problemlösningsförmåga</li>
<li>Kommunikation</li>
<li>
Trovärdighet</li>
<li>
Fysisk miljö</li>
<li>Personalens klädsel</li>
<li>Empati/inlevelse</li>
<li>Förtroende</li>
<li>Lyhördhet</li>
<li>"Ställa allt tillrätta"</li>
<li>Pris</li>
</ul>
Listan skulle kunna bli mycket längre, eller kortare genom att klumpa samman vissa kvalitetsfaktorer. En faktor som alltid återkommer och som är viktig för oss som kunder är <strong><em>bemötandet</em></strong>.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-89542089868225007432012-04-02T09:59:00.000+02:002012-04-02T10:01:42.831+02:00Rekrytering och talangutvecklingI vårt allt mer tydliga kunskapssamhälle består produkter och tjänster i ökande grad av kunskap som utväxlas mellan leverantör och kund och med samhället i övrigt. I de kreativa miljöerna kommer innovationerna ofta inifrån där medarbetarna och den kunskap de bär på är företagens främsta tillgång.
<br />
<br />
En viktig motor är de personer som har förmågan, viljan och passionen att driva utvecklingen framåt. Vi kallar dessa personer för talanger. Diskussionerna i våra <a href="http://www.gothialogistics.se/om-natverk" target="_blank">HR-nätverks</a> möten under våren har temat Talent Management och belyses av de medverkande inspiratörernas och deras verksamhet utifrån olika synvinklar.
<br />
<br />Nu senast var rubriken Att förvalta sina talanger! Matilda Mettälä, <a href="http://www.dimevo.se/" target="_blank">Dimevo AB</a>, inspirerade både med sång och i diskussionen kring musiken som arbetsverktyg för personalutveckling. Matilda har en bakgrund som sångerska med bland annat en radiohit i USA på repertoaren.
<br />
<br />
Matilda påpekade hur viktigt träningen är för att utveckla talangerna och att talanger odlar man. Talang utgörs av en kombination av de färdigheter och förutsättningar som krävs för att skapa framgång för både individen själv och företaget. Blanda detta med ett rejält mått passion och driv.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-l1vjlRAqzDg/T3lcIncw5eI/AAAAAAAAASw/AXa9mdhd6w8/s1600/definition-av-kompetens.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="181" src="http://3.bp.blogspot.com/-l1vjlRAqzDg/T3lcIncw5eI/AAAAAAAAASw/AXa9mdhd6w8/s320/definition-av-kompetens.gif" width="320" /></a></div>
Vad har svenska företagsledare för likheter med Beethoven? Matilda menar att musiken släpper lös kreativitet och fungerar som en slags dynamo för kreativa och spontana tankar.
<br />
<br />Det finns ett betydande potential till ökad produktivitet inom de flesta organisationer med ett ökat välbefinnande och ett ledarskap som kan engagera och uppmuntra.
<br />
<br />
Undersökningar visar att de viktigaste parametrarna när en talang väljer jobb är möjligheterna till personlig utveckling, utmanande och utvecklande arbetsuppgifter samt en företagskultur som ligger i linje med talangens värderingar. Först därefter kommer sådant som lön och förmåner.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-68720420875728115942012-03-26T10:09:00.006+02:002012-03-26T11:35:06.425+02:00Workshop i Kina<div>Härom veckan genomförde jag vår första workshop i Kina. Jag pratade engelska och HR-chefen tolkade till kinesiska. Vi hade översatt instruktionerna till kinesiska men därutöver fanns det behov av olika dialoger med deltagarna.<br /><br />Personal från företaget <a href="http://aqg.se/sv/electricsuzhou/aq-electric-suzhou" target="_blank">AQ Electric i Suzhou</a> nära Shanghai studerar kursen <a href="http://www.gothialogistics.se/kursbibliotek/kategori/11/Lean-Production/kurs/159/5S-Ordning-och-reda" target="_blank">5S – Ordning och reda</a> över Internet på kinesiska i vårt utbildningssystem Instant education. Denna workshop syftade till att praktiskt träna i ett spel i grupper hur man tar fram instruktioner för att montera en grävskopa i legobitar.<br /><br /><a href="http://3.bp.blogspot.com/-lQGxLw_K1qI/T3AmJ4W5tyI/AAAAAAAAASc/dhmCxf2XSqo/s1600/IMG_1565.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; width: 400px; height: 300px; text-align: center; display: block; cursor: pointer;" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5724117077577021218" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/-lQGxLw_K1qI/T3AmJ4W5tyI/AAAAAAAAASc/dhmCxf2XSqo/s400/IMG_1565.JPG" /></a>Monterarna från varje lag fick i ett separat rum gemensamt diskutera fram en kravspecifikation på en bra montagebeskrivning under tiden som lagmedlemmarna utformade sina förslag på en sådan för grävskopan. Varje grupp hade fått material, färgpennor mm.<br /><br />Grupperna arbetade energiskt med stor inlevelse och överlämnade sedan till respektive monterare en plastlåda med delarna samt en monteringsanvisning.<br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/-sXoNOY0nPvc/T3AmVP6uDJI/AAAAAAAAASo/tDkg8VW9ZKA/s1600/IMG_1564.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; width: 400px; height: 300px; text-align: center; display: block; cursor: pointer;" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5724117272879828114" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/-sXoNOY0nPvc/T3AmVP6uDJI/AAAAAAAAASo/tDkg8VW9ZKA/s400/IMG_1564.JPG" /></a>Två spelomgångar genomförs av övningen där omgång 2 är en förbättringsomgång. Här införs nya gemensamma erfarenheter och synpunkter i varje lags monteringsinstruktion tillsammans med lagets monterare. Förbättringsomgången visade att monteringstiden kunde minskas till att vara ca 1/5 eller lägre av grundomgångens tid även om andra lagmedlemmar gjorde monteringen.<br /><br />Således har en högst betydande produktivitetsförbättring uppstått.<br /><br />Trots språkförbistringen skapades en insikt hos deltagarna hur en bra grupprocess fungerar där var och en i gruppen hittar sin roll för det gemensammas bästa. Dessutom blev det tydligt hur viktigt det är att utforma en tydlig arbetsbeskrivning som anger kritiska moment och kontrollpunkter för en bra kvalitet så att inte tidsförluster uppkommer.<br /><br />Det är operatörerna själva som ska göra detta. I ett nästa steg väljs av deltagarna den bästa av dessa instruktioner som standardiserat arbetssätt.</div>Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-82191784474043799022012-03-12T10:07:00.004+01:002012-03-12T11:58:32.520+01:00Green och Lean<div>Det senaste mötet i logistikernätverket Scania med Urban Fagrell, kvalitetschef inom Haldex Brake Products som inspiratör, tittade djupare in i begreppet Sustainable Production. Verksamheter på olika nivåer och branscher har olika aspekter på hållbarhet. Det innebär att det finns olika <a href="http://www.abb.com/cawp/seabb361/910f40ff9088771ec1257737004c40af.aspx" target="_blank">hållbarhetsmål</a> i en hierarki från global nivå till företagsnivå.<br /><br /><a href="http://2.bp.blogspot.com/-vkIsaqTnn78/T129QTrJ7jI/AAAAAAAAASQ/W8xsP0SmBvU/s1600/figures_globe.gif"><img style="margin: 0px auto 10px; width: 400px; height: 199px; text-align: center; display: block; cursor: pointer;" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5718935189687234098" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/-vkIsaqTnn78/T129QTrJ7jI/AAAAAAAAASQ/W8xsP0SmBvU/s400/figures_globe.gif" /></a>Haldex och några andra företag har via <a href="http://www.mdh.se/idt/forskning/ipr/2.6320/2.6575" target="_blank">forskningsprojekt på Mälardalens högskola</a> förtjänstfullt börjat synliggöra vilka ekonomiska fördelar som kan skapas för företag som utvecklar och kombinerar angreppssätt inom logistik, Lean och miljö. Bra åtgärder här blir kvalificerande som leverantör i allt fler branscher.<br /><br />Diskussionen i mötet visade att olika deltagare börjat ta tag i dessa frågor i sina företag. I Haldex fall används en intressant modell som visar de besparingar i kronor som uppkommer av att arbeta med ett hållbarhetsperspektiv. Andra företag uttrycker detta med ekvivalenter i minskad koldioxid.<br /><br />En intressant kommentar från några deltagare var det stora slöseri som finns av läckande tryckluft från ledningar och i maskiner. Med besök i fabriken när det var stillestånd kunde man med enbart hörseln höra hur det pyste lite här och var. Allt detta kostar stora pengar.<br /><br />Bättre livscykelanalyser krävs också på material i utrustningar så att inte onödiga slöserier byggs in i materialvalen. Att utveckla riktlinjer för hur åtgärder inom produktionssystemet med miljöstrategier leder till värdeförbättringar och kostnadsminskningar blir därför alltmer en högaktuell fråga.</div>Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-37171702311759636782012-02-20T11:31:00.008+01:002012-02-20T14:17:23.042+01:00Begreppet Talent ManagementUnder möten i våra <a href="http://www.gothialogistics.se/om-natverk" target="_blank">HR-nätverk</a> under våren har den röda tråden <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Talent_management" target="_blank">Talent Management</a> blivit studerad och diskuterad utifrån olika aspekter. I grunden handlar det om att hur man skapar mer motivation och engagemang på arbetsplatsen hos medarbetarna, hur man behåller dem och hur rekryterar man nya.<br /><br />En gedigen process kring kompetensutveckling måste kombineras med väl fungerande utvecklingssamtal där ambitioner, prestationer och återkoppling blir vägledande för en planerad utveckling av medarbetare. Begreppet karriärplanering kan användas till nytta både för individ och för företag.<br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/-SMY_loIrjzc/T0IhvY_SXuI/AAAAAAAAASE/VZcQ3EIGJmk/s1600/talent_management.gif"><br /><img style="margin: 0px auto 10px; width: 321px; height: 273px; text-align: center; display: block; cursor: pointer;" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5711164375504674530" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/-SMY_loIrjzc/T0IhvY_SXuI/AAAAAAAAASE/VZcQ3EIGJmk/s400/talent_management.gif" /></a>Peter Jonsson från Siemens AB beskrev i vårt senaste möte detaljerat hur företaget metodiskt arbetar med de tre typerna av talanger som man valt använda:<ul><li>Global talent</li><li>Local talent</li><li>Emerging talents</li></ul><a href="http://passioneratledarskap.se/om-mig/" target="_blank">Anna Hammargren</a> fokuserade på kombinationen talang och passion. Hon lyfte fram bla. att man blir bra på det man brinner för! En mycket aktiv diskussion behandlade frågan hur skapar man mer energi och passion i arbetet?<br /><br />Med tanke på ett aktuellt inspel i pensionsfrågan från stadsminister Reinfeldt, ”Hur får man medarbetare att se fram emot att gå till jobbet i perspektivet av en pension vid 75 års ålder, visserligen som en möjlighet?<br /><br />Det handlar om ett ledarskap där organisationer och individer kan använda sina talanger på ett stimulerande sätt. Här finns en koppling till begreppet sustainable som vi också diskuterar. Kan det vara så att begreppet ”hållbar arbetsplats” blir ett nytt buzz word?Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-50186410290857217042012-02-08T16:29:00.004+01:002012-02-08T16:35:38.872+01:00Begreppet SustainableVad innebär detta nya begrepp i arbetsformer, mätbarhet och nytta? Ordet sustainable översätts vanligen till hållbar på svenska och kopplas sedan samman med andra termer i syfte att beakta en ansvarsfull hantering av vår planets begränsade resurser.<br /><br />I en hållbar framtid måste logistiken inte bara vara ekonomiskt hållbar utan även miljömässigt och socialt hållbar. Utveckling inom dessa tre dimensioner bidrar tillsammans till långsiktig hållbarhet. Det är det aktuella budskapet.<br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/-DmXsSNnrhqM/TzKWDHobucI/AAAAAAAAAR4/KvAvbbr4emI/s1600/ekonomiskt_socialt_ekologiskt_hallbar.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 252px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-DmXsSNnrhqM/TzKWDHobucI/AAAAAAAAAR4/KvAvbbr4emI/s400/ekonomiskt_socialt_ekologiskt_hallbar.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5706788658164251074" border="0" /></a>I våra senaste möten inom våra Logistikernätverk har Sustainable Logistics och Sustainable Production varit tema med forskare från Chalmers som inspiratörer. Det har varit livliga diskussioner i mötena. Många frågor har blivit aktuella där svaren måste sökas vidare, men som ändå kokar ned till individers och organisationers motivation och beteenden.<br /><br />För ett företag verksamma inom logistikområdet innebär det att erbjuda rätt tjänster med bra kvalitet, minimera miljöpåverkan och aktivt reducera riskerna för olyckor samt att tillvarata och utveckla mänskliga värden i och utanför företaget.<br /><br />Vad innebär hållbar produktion och varför är det viktigt för industrin? De tre nämnda dimensionerna har olika innebörd för strategier och förhållanden på olika nivåer; från den globala till den enskilda fabriken. Fabrikens överlevnad och bra arbetsmiljö är exempel på den sociala dimensionen.<br /><br />En bra konkurrenskraft som skapas genom att använda resurser effektivt och ansvarsfullt går väl ihop med filosofin inom Lean och den ekonomiska dimensionen för hållbarhet.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-59645656268227421052011-07-11T12:58:00.005+02:002011-07-11T13:05:38.654+02:00EmpowermentOrdet ”empowerment” har blivit ett viktigt begrepp när det gäller att beskriva utvecklingen av ansvar och makt för människor att påverka sin egen situation. Begreppet kan likställas med medarbetarskap även om det finns olika tolkningar av detta bland organisationsforskare.<br /><br />Vissa <a href="http://www.bokus.com/bok/9789144038988/medarbetarskap-i-praktiken/http://www.bokus.com/bok/9789144038988/medarbetarskap-i-praktiken/">forskare</a> anser att skillnaden mellan empowerment och medarbetarskap är att det sistnämnda begreppet utgår från hur medarbetarna hanterar relationen till:<br />• Sitt arbete<br />• Sin arbetsgivare <br />• Sina arbetskamrater<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-MvBKMcmbC0Y/ThrYi2W1N6I/AAAAAAAAARk/uYgp-Tsbqto/s1600/samarbete.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 178px; height: 194px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-MvBKMcmbC0Y/ThrYi2W1N6I/AAAAAAAAARk/uYgp-Tsbqto/s400/samarbete.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5628048777571284898" /></a><br /><br />Medan empowerment handlar mer om hur organisationen ska hantera medarbetarna samt även vara en förändringsaktivitet. <br /><br />En organisation är ett socialt system, där arbetsgivare och arbetstagare interagerar för att uppnå vissa bestämda mål. En ledares arbete är att få medarbetarna i organisationen att förverkliga dessa mål, samtidigt som medarbetarna ska trivas på sin arbetsplats.<br /><br />Tidig organisationsforskning fokuserade endast på ledaren eftersom dennes roll ansågs viktigare än medarbetarnas. Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet. Tyvärr verkar det som att många företag inte lägger tillräcklig stor vikt vid medarbetarskapets roll för ett företags framgång. <br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-arsMVQc1Lvo/ThrYJUIEcaI/AAAAAAAAARc/IzT_B18Jgf0/s1600/medarbetarskapstrappa.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 339px; height: 153px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-arsMVQc1Lvo/ThrYJUIEcaI/AAAAAAAAARc/IzT_B18Jgf0/s400/medarbetarskapstrappa.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5628048338885833122" /></a><br /><br />Organisationsforskaren <a href="http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=37320">Tengblad</a> beskriver fem former av medarbetarskap som han kategoriserar i en så kallad medarbetarskapstrappa. Genom dimensionerna lägre och högre förmåga till ansvarstagande, samt lägre och högre organisatorisk förmåga till ansvarstagande formulerar han skillnader i olika typer av medarbetarskap. Dessa är:<br /><br />• <span style="font-weight:bold;">Traditionellt medarbetarskap.</span> Medarbetarrollen är passiv, medarbetarna får inte möjlighet till utveckling och ledarskapet ger inte möjligheter för medarbetarna att ta ansvar.<br />• <span style="font-weight:bold;">Organisationsorienterat medarbetarskap.</span> Medarbetarnas ansvar är utökat och delar av arbetsledarfunktionen har delegerats. Medarbetarna har relativt stora beslutsbefogenheter.<br />• <span style="font-weight:bold;">Grupporienterat medarbetarskap.</span> Grundsynen är att medarbetare vanligtvis vill och kan ta ansvar i arbetet och grupptrycket är en positiv faktor i sammanhanget.<br />• <span style="font-weight:bold;">Individorienterat medarbetarskap.</span> Förväntningar finns på att medarbetaren ska utföra sina arbetsuppgifter självständigt samt ha förmåga att ta ansvar.<br />• <span style="font-weight:bold;">Chefslöst medarbetarskap.</span> Chefsrollen har helt eller delvis avvecklats, medarbetaren utför traditionella chefsuppgifter och beslutsfattande får i regel en kollektiv prägel.<br /><br />När ett företag växer görs planer för olika investeringar och nya visioner och mål utformas. Dessa beskrivs ibland på ett sätt som gör att organisationen framstår som en maskin. Det bortses alltför mycket ifrån att en organisation består av människor som tänker och tycker. <br /><br />Det är därför som ledningen kan överraskas av motstånd och oanade reaktioner från medarbetarna när ledningen försöker att driva igenom ett beslut. Ledningen kanske inte alltid förstår den egentliga anledningen till varför olika idéer motarbetas och upplever således att det finns ett sorts glapp mellan ledningen och företagets olika arbetsgrupper. <br /><br />Forskning om medarbetarskapet betonar därför att det är viktigt att ledarna tar sig tid till att skapa sig förståelse för hur medarbetarskapet ser ut på arbetsplatsen.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-91683347219175717552011-07-04T14:50:00.003+02:002011-07-04T14:57:45.318+02:00Ledarskap en relation mellan olika parterI sin bok ”<a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9147077883">Med ljuset på</a>” (2006) beskriver Maria Tullberg ledarskap inom äldreomsorg både i den kommunala och privata verksamheten. I en etnografisk undersökning har Tullberg studerat ledarskap utifrån chefs- och medarbetarperspektiv. Det övergripande syftet var att öka kunskap och förståelse för hur det goda ledarskapet skapas inom äldreomsorgen. <br /><br />Det goda ledarskapet definierades enligt ”Det ledarskap som medarbetarna anser är tillfredsställande och där cheferna också uppfattar sin arbetssituation som tillfredsställande och möjlig.” <br /><br />Tullberg betraktar ledarskap mera som en relation mellan olika parter istället för att se ledarskapet som någon särskild egenskap som ledaren har eller inte har eller vad en ledare gör och inte gör. <br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-JUU7tg2feAU/ThG0DxPpkTI/AAAAAAAAARE/kHmW4OlEJfk/s1600/ledarskap.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 68px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-JUU7tg2feAU/ThG0DxPpkTI/AAAAAAAAARE/kHmW4OlEJfk/s400/ledarskap.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625475386414043442" /></a><br />En ledare behöver någon som följer och låter sig att bli ledd av den som har den formella makten i organisationen. Den ledda ger legitimitet till den som leder, att påverka och ha inflytande över det som sker i verksamheten. <br /><br />Detta perspektiv på ledarskap innebär att det inte är självklart att den som har chefspositionen i organisationen kan styra hur ledarskapsrelationen ser ut eftersom en relation förutsätter alltid mer än en person. De anställda har också inflytande på vem de vill följa. Perspektivet innebär också att ledarskap kan utövas av andra än chefer, som har den formella makten. <br /><br />Detta behöver inte, enligt Tullberg, ses som en negativ aspekt. Det är viktigt att skapa förutsättningar och utrymme också för andra ledarskapsrelationer än bara den mellan chef och anställda. <a href="http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=426690%2FID">Forskningen</a> visar att det därför har blivit viktigt att något förflytta fokus från ledarskap till medarbetarskap för att inte medarbetarnas betydelse ska bli underskattad.<br /><br />Långsiktighet är en av ledarskapets viktigaste delar, oavsett om verksamheten är Lean eller inte. Ett flertal verksamheter har misslyckats med att uppnå önskade resultat med de direkta och föreskrivna Lean-verktygen, medan andra har lyckats bättre. <br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-I-hgsTvmQ5Q/ThG0WnK3ZKI/AAAAAAAAARM/JjV9BoKJ-RA/s1600/1869.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 229px; height: 179px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-I-hgsTvmQ5Q/ThG0WnK3ZKI/AAAAAAAAARM/JjV9BoKJ-RA/s400/1869.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625475710127137954" /></a><br />Verktygen i sig har visat sig kunna skapa resultat i många olika situationer. Skillnaden måste alltså ligga i hur de har använts, och inte vilka som använts. Om resultaten inte är tillfredsställande, måste verktygen anpassas. Företag som bara implementerar tekniken utan att utbilda medarbetarna och som inte tar hänsyn till företagskulturen kommer att misslyckas med att uppnå de förväntade vinsterna.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-2G8EUt35ZLI/ThG4W132eOI/AAAAAAAAARU/DEZu0lKhOxY/s1600/faktorer.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 317px; height: 197px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-2G8EUt35ZLI/ThG4W132eOI/AAAAAAAAARU/DEZu0lKhOxY/s400/faktorer.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625480112120428770" /></a><br />Inom alla organisatoriska system finns både komplexa tekniker och sociala relationer. Den senare faktorn handlar om förståelsen av systemet och vikten av ömsesidigt stödjande roller och relationer. Det gäller för både formella och informella strukturer inom organisationen. <br /><br />Långsiktigheten i användningen av förbättringsverktygen står i förhållande till i vilken grad medarbetarna känner sig motiverade att använda dem. Tänk på några <a href="http://www.smartbiz.nu/pages.asp?PageID=150&Base=1&MenuID=181">klassiska motivationsteorier</a>.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-58825420187247670752011-06-28T14:38:00.004+02:002011-06-28T14:47:26.731+02:00Medarbetarskap och processbaserade organisationerDet är en överdrift att hävda att hierarkierna i organisationerna någonsin kommer att försvinna. Ändå är det uppenbart att företag och andra organisationer under senare år allt mer kommit att använda mer tillplattade strukturer i sina organisationer och att antalet beslutsnivåer minskats.<br /><br />Ett sätt att platta organisationer är att utgå från organisationens verksamhetsprocesser. Det sker i samband med att det ställs högre krav på effektivisering och regelbunden utvärdering av processernas prestationer. Medarbetarna får i sin tur också större inflytande eftersom de har kunskaper från den operativa nivån.<br /><br />Ett syfte med att utveckla medarbetarskapet är att förbättra företagets totala prestation genom att utveckla och använda anställdas kompetens maximalt. Målet är att samla de mentala resurserna och inrikta dem att på att förbättra varje aspekt av företagets verksamhet mot kunderna.<br /><br />I det ingår att ta tillvara på medarbetarnas olikheter samt skapa utrymme för dem att utveckla sina starka sidor. Då kan de utveckla ett ansvarsfullt medarbetarskap baserat på motivation och kunskap. <br /><br />För att medarbetarnas motivation ska ge resultat i handling krävs det att organisationens struktur och processer i organisationen skapar tydlighet och stödjer individer att ta beslut och initiativ. Det måste finnas förutsättningar för att hinder kan identifieras och undanröjas. <br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-5IVS3MYTL5s/TgnMda_X1cI/AAAAAAAAAQ8/pMk-kW71Gfc/s1600/blogg.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 345px; height: 183px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-5IVS3MYTL5s/TgnMda_X1cI/AAAAAAAAAQ8/pMk-kW71Gfc/s400/blogg.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5623250415582172610" /></a><br /><br />Med ”Handlingskraft” i modellen menas individernas vilja och förmåga att lyckas med sina uppgifter och inte minst i mötet med kunden. Ledarskap är en annan avgörande faktor i det grundläggande stödet för medarbetarna. För att upprätthålla kompetens eller öka denna är kunskapsutveckling på olika sätt nödvändig. <br /><br />Om den kommer till stånd eller inte beror på det ”Organisationsklimat” som råder. Här finns det en stor förbättringspotential hos flera företag jag arbetar med. Processer och individer interagerar hela tiden och ska processernas prestationer förbättras måste människorna som arbetar med dessa få de rätta förutsättningarna.<br /><br />Individens uppfattning om den egna ”Personliga arbetssituationen” är också avgörande för motivationen och drivkraften till förbättringar i organisationen.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-29342803771940397272011-05-19T11:36:00.006+02:002011-05-19T12:40:19.167+02:00KPI:er för styrning av processer<div>Under ett par träffar i våra logistikernätverk, med möten i <a href="http://www.gothialogistics.se/logistikernatverket-scania" target="_blank">Lund</a> respektive i <a href="http://www.gothialogistics.se/logistikernatverket-gothia" target="_blank">Norrköping</a>, har vi diskuterat KPI:er (Key Performance Index), deras konstruktion och användbarhet inom styrning av processer och verksamhetsutveckling. Många deltagare har engagerat sig i diskussionerna.<br /><br />Det är otvetydigt att KPI:er lever ett liv i många företag utan att tjäna någon nytta. Detta förhållande betonades från flera företag.<br /><br />Det behövs tydliga mått på en verksamhets prestationer så att de skapar delaktighet hos de medarbetare som bidrar till prestationerna och samtidigt ger vägledning mot satta mål. Därför bör mätningarna vara enkla och synliga med mått som medarbetarna kan förstå och sätta i samband med utförda prestationer.<br /><br />Följande tankemodell uppställd i en formel kan även användas i mätningsarbetet:<br /><strong>Resultatet = (Vad vi gör) x (Hur vi gör det)</strong><br /><br />Aktuella frågor i mätningsarbetet är:</div><ul><li>Vad mäter vi för något?</li><li>Är det viktigt och relevant?</li><li>Hur gör vi det?</li><li>Vem mäter?</li><li>När sker det?</li></ul><div>Varje chef bör inte hålla räkning på fler än tre-fem variabler som mäter de centrala faktorerna för en verksamhets konkurrenskraft. Det handlar helt enkelt om att mäta det som är relevant. Man brukar säga att det som mäts blir också åtgärdat.<br /><br /><a href="http://www.titanx.com/" target="_blank">TitanX</a> visade hur mätningarna förtjänstfullt kan visualiseras på en whiteboard ute i fabriken för daglig styrning och att direkt ta tag i avvikelser med åtgärder som rapporteras.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-8IzcGXIa4ts/TdTlF4d6_gI/AAAAAAAAAQo/nQ36nkCSLNg/s1600/qcdm.gif"><img style="margin: 0px auto 10px; width: 291px; height: 400px; text-align: center; display: block; cursor: pointer;" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5608359325203103234" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/-8IzcGXIa4ts/TdTlF4d6_gI/AAAAAAAAAQo/nQ36nkCSLNg/s400/qcdm.gif" border="0" /></a></div>Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-8418879981752982452011-04-11T11:31:00.002+02:002011-04-11T11:37:01.095+02:00Organisatorisk kompetens och processorienterat arbetssättAllt fler företag börjar intressera sig för och förstå betydelsen av att skapa en organisation som är tydligare inriktad på kundernas önskemål och krav. Dessutom har de börjat inse betydelsen av att fler medarbetare känner sig delaktiga i utformningen av den dagliga verksamheten.<br /><br />Filosofin och principerna kring Lean Production har varit väckarklocka för företagens uppvaknande, men även logistikens arbete med flöden och helhetssyn. Till och med så stängda verksamhetsdomäner som vårdsektorn har tagit till sig tänkandet med begreppen vårdlogistik och <a href="http://www.leanforum.se/LHC_konferensLasning.asp" target="_blank">Lean Healthcare</a>.<br /><br />Vad det är som verksamheten ska åstadkomma och logiken i hur detta åstadkoms? Ett steg i den riktningen är att identifiera och kartlägga företagets processer. Därefter formeras den struktur som bäst svarar upp mot detta.<br /><br />Huvudprocesserna omfattar i regel flera funktioner och resulterar i varor och tjänster till externa kunder. Andra processer är till för att stödja huvudprocesserna och riktar sig därför främst till interna kunder. För alla processer gäller att de ska vara ändamålsenliga och värdeskapande.<br /><br />Alla processer liksom hela företaget måste även styras på ett sätt som leder fram till goda och önskade resultat. Verksamheten måste betraktas i första hand som processer med uppgift att tillfredsställa kundernas behov.<br /><br />Processorganisation används ofta som en benämning på organisationer som har ett processorienterat arbetssätt. På motsvarande sätt var projektorganisationer exempel på organisationer med ett projektorienterat arbetssätt.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-55mv8WbtuEI/TaLLnqExDfI/AAAAAAAAAQg/7SXtcHDYBgw/s1600/styrning_ledning_samordning.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 341px; height: 161px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-55mv8WbtuEI/TaLLnqExDfI/AAAAAAAAAQg/7SXtcHDYBgw/s400/styrning_ledning_samordning.gif" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5594257569317195250" border="0" /></a>Det är svårt att hitta en övertygande beskrivning av vad en processorganisation innebär ur ett organiseringsperspektiv, mer än på en mycket övergripande nivå. Begreppet processorganisation är i sig en självmotsägelse, då processer är arbetsflöden medan organisering handlar om arbetsdelning.<br /><br />En tänkbar definition är: En organisation där processer utgör indelningsgrund för den organisatoriska strukturen. Processernas syfte är att samordna arbetsdelningen mot kunderna. Processer kan på detta sätt ställas mot andra indelningsgrunder för en organisation som:<br /><ul><li>Funktioner</li><li>Produkter</li><li>Kunder</li><li>Geografiska marknader</li><li>Leveransformer etc.</li></ul>För att lyckas övergå från ett funktionstänk till ett processorienterat tänk är det viktigt att se och tänka i flöden. Processorienteringen ger fördelar som:<br /><ul><li>Helhetssyn på leveransflödet</li><li>Ökad kontroll och spårbarhet</li><li>Uppföljning och återkoppling</li></ul>Vidare effektiviseras resursanvändningen genom standardisering av arbetssätt samt tydliga roller. Återkopplingen ger större möjlighet att lära av tidigare erfarenheter.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-91618224301379070652011-03-23T13:45:00.001+01:002011-03-23T13:48:32.985+01:00Första linjens ledareDen första linjens ledare i en organisation är en av de ledningsfunktioner som har ett avgörande inflytande över de anställdas kompetensutveckling. En arbetsledare som är positiv till utbildning stimulerar sina arbetskamrater och blir därmed en viktig drivkraft i utvecklingsarbetet.<br /><br />Det förekommer alltför ofta att arbetsledare själva fått en bristfällig utbildning och därmed upplever kompetensutveckling av sina medarbetare som ett hot mot sin egen position i företaget. Om detta är fallet hindras en utvecklingsprocess.<br /><br />Breddade kunskaper är också förutsättningen för att kunna pröva nya former av arbetsorganisation exempelvis levande arbetslag där många aktivt bidrar med idéer och gemensamt strävar mot samma mål.<br /><br />Dagens arbetsformer har en utgångspunkt i en ambition att bidra till:<br />• Förbättrad produktivitet<br />• Effektivare resursutnyttjande<br /><br />Utan inslag av eftertanke riskerar detta leda verksamheter till en inte hållbar kortsiktighet. Både forskare och praktiker har konstaterat det rimliga i att sätta både människa och verksamhet lika högt på samma agenda, samtidigt.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-2EuuIVxhHnw/TYnr9XgIhMI/AAAAAAAAAQY/AM0J06JhMRs/s1600/1.gif"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 231px; height: 194px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-2EuuIVxhHnw/TYnr9XgIhMI/AAAAAAAAAQY/AM0J06JhMRs/s400/1.gif" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5587256252243150018" border="0" /></a><br />Det handlar om att utforma metoder för att jobba smartare för långsiktig hållbarhet. Ett sätt att jobba smart är att ge utrymme till aktiviteter som bidrar till att fler kan mer om större delar av verksamheten och organisationen. Utveckling av färdigheter för lagarbete är en sådan metod.<br /><br />Tydliggörandet av verksamhet, roller, uppgifter och organisation är delar i åtgärder för att öka både begriplighet för den enskilde och det gemensamma kunnandet om verksamheten.<br /><br />För att skapa ett fungerande lagarbete krävs det att vissa grundläggande färdigheter utvecklas. Dessa färdigheter ska arbetslaget ansvara för. Individen måste veta:<br />• Vad som krävs för att vara en bra lagmedlem.<br />• Vad som krävs för att leda ett arbetslag.<br />• Hur möten med arbetslaget kan göras effektiva och nyttiga.<br /><br />Dessutom bör arbetslagen utbildas tillsammans och ta ett aktiv roll vid utvärderingar av utbildningarna.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-18450630421398590322011-03-21T14:49:00.003+01:002011-03-21T14:54:32.962+01:00Ledarskap för konkurrenskraftModern forskning om framtiden betonar det snabbt växande behovet av ökad kompetens och bredare kunskap. Den framhåller också vikten av förändringsvilja i en organisation. I många företag sitter ledningen fast i uppgiften att förvalta och lösa akuta problem. Till den viktiga uppgiften att utveckla företaget för framtiden ges inte tid.<br /><p><a href="http://4.bp.blogspot.com/-8tImBQcw-SY/TYdXvKjCnXI/AAAAAAAAAQQ/aCEzgMz6hto/s1600/1.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 297px; DISPLAY: block; HEIGHT: 259px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5586530330573184370" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/-8tImBQcw-SY/TYdXvKjCnXI/AAAAAAAAAQQ/aCEzgMz6hto/s400/1.gif" /></a>De värderingar som styr en verksamhet formas av handlingar och beteenden, särskilt av de personer som utgör företagsledningen. Ledarskap är då människor påverkar andra individers:</p><ul><li>Beteende</li><li>Motivation</li><li>Värderingar</li><li>Attityder</li><li>Känslor mm.</li></ul><p>En ledare som endast sätter upp mål för verksamheten och förmedlar förståelse om hur man ska nå målen är inte tillräckligt i dagens organisationer. Medarbetarna måste även motiveras för att de ska acceptera uppsatta mål och ha tillit till ledarens strategier och förmåga.<br /><br />Det handlar om att få medarbetarna på samma ”bana” och att kunna arbeta genom andra. När en organisation dessutom är geografiskt spridd har ledarskapet en större betydande roll. Från ett traditionellt, auktoritärt förhållningssätt har ledarskapsfilosofin övergått till att innebära en mer symmetrisk relation mellan ledare och medarbetare.</p><a href="http://3.bp.blogspot.com/-PLqRVmDmgT4/TYdXng8vPjI/AAAAAAAAAQI/ROny03U4dBQ/s1600/2.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 143px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5586530199147593266" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/-PLqRVmDmgT4/TYdXng8vPjI/AAAAAAAAAQI/ROny03U4dBQ/s400/2.gif" /></a>Syftet är att framkalla förståelse för hur gemenskap upplevs i en geografiskt spridd organisation av ledare, medarbetare och värdegrunder.<br /><br />Häromdagen funderade jag på ett lämpligt tema för kommande möten med HR-nätverken i <a href="http://www.gothialogistics.se/hr-natverket-gothia" target="_blank">Norrköping</a> och<a href="http://www.gothialogistics.se/hr-natverket-scania" target="_blank"> Lund</a>. Jag stötte då på en artikel som förde mina tankar till att formulera följande frågor: <ul><li>Hur ser framtidens ledare ut?</li><li>Hur leder och motiverar man en organisation av 4 generationers personal samtidigt?</li><li>Vilken värld och vilket samhälle kommer företagens framtida ledare att vara verksamma inom?</li></ul><p>Samhället blir alltmer komplext, vilket följaktligen innebär att det blir svårare att redogöra för distinkta teorier, eller vad som karaktäriseras, för att bli en framgångsrik ledare. Vilken ledarstil som är mest passande och framgångsrikt är helt enkelt beroende på organisationens miljö och dess situation.</p>Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-75568377825377840862011-03-17T11:08:00.006+01:002011-03-17T11:15:12.064+01:00Transaktioner och relationer inom inköpTrenden i dagens affärsverksamheter går mot snabbare transaktioner och fler relationer. Ett bra mått på den generella utvecklingen är andelen inköpta varor och tjänster per intjänad hundralapp.<br /><br />För femtio år sedan gick ungefär 30 kronor till leverantören. I dag går cirka 70 kronor per intjänad hundralapp samma väg. I vår roll (Gothia Logistics) inom organisationsutveckling arbetar vi med bland annat ett företag som på 5 år fått se andelen inköpsvärde till totalt produktionsvärde öka från 60 till 65 %.<br /><br />Det ger ett av flera mått på hur inköparens arbete successivt har utvidgats och förändrats.<br /><p><a href="http://3.bp.blogspot.com/-qB78mHKKBkI/TYHeQjXJUhI/AAAAAAAAAQA/jWqWuLe6z98/s1600/1.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 153px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5584989388867719698" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/-qB78mHKKBkI/TYHeQjXJUhI/AAAAAAAAAQA/jWqWuLe6z98/s400/1.gif" /></a>I takt med att inköpsfrågorna berör en allt större del av företagens verksamhet måste inköparen förhålla sig till aspekter som tidigare legat utanför den traditionella kompetensen. Det här hänger bland annat samman med att företagen:</p><ul><li>Fokuserar hårdare på sin kärnverksamhet.</li><li>Köper i större utsträckning in varor och tjänster som tidigare producerats under eget tak.</li></ul><p>Med de förändringar som har dragit fram genom näringslivet under senare år kan följande två tydliga trender urskiljas, vilka kommer att växa sig starkare i framtiden.</p><ul><li>Transaktionsinriktad trend</li><li>Relationsinriktad trend</li></ul><p>Den transaktionsinriktade trenden bygger på inköp enligt den gamla principen med så bra kvalitet som möjligt till lägsta pris. Trenden förstärks av e-handelns utveckling som gör det möjligt för företagen att arbeta mer intensivt med transaktionsintensiva inköp.<br /><br />Mitt företag Gothia Logistics arbetar exempelvis med webbaserad utbildning och on-line handledning av personal inom industriföretag, men prövar nu också sjösätta en modell för direkt e-handel av kurser på svenska respektive engelska och kinesiska.</p><p><a href="http://1.bp.blogspot.com/-Nj9J1ocqdUA/TYHeJnMrnQI/AAAAAAAAAP4/j7lOMXEl974/s1600/2.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 226px; DISPLAY: block; HEIGHT: 161px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5584989269638487298" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/-Nj9J1ocqdUA/TYHeJnMrnQI/AAAAAAAAAP4/j7lOMXEl974/s400/2.gif" /></a>Via internet kan nya leverantörer och virtuella marknadsplatser snabbt hittas. Agerandet har blivit globalt. Inköparen kan med teknikens hjälp göra kontinuerliga jämförelser mellan olika leverantörer. Att byta leverantör på vissa varor går snabbt och enkelt.<br /><br />Det här rör främst köp av enkla produkter där man i viss utsträckning vågar pröva nya leverantörer och inte de insatsvaror som är affärskritiska .<br /><br /><a href="http://3.bp.blogspot.com/-wzx1ZssVtNM/TYHeDPFTeGI/AAAAAAAAAPw/vezlVoRsDAc/s1600/3.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 269px; DISPLAY: block; HEIGHT: 120px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5584989160085878882" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/-wzx1ZssVtNM/TYHeDPFTeGI/AAAAAAAAAPw/vezlVoRsDAc/s400/3.gif" /></a>Den relationsinriktade trenden bygger på mer samspel mellan leverantör och inköpare så att verksamheter blir alltmer integrerade. Relationsinriktade transaktioner rör varor och tjänster där priset endast är en mindre del av det totala inköpet men som också omfattar bland annat:</p><ul><li>Informationsutväxling</li><li>Gemensam planering</li><li>Kvalitetskontroll</li><li>Rådgivning</li><li>Utvecklingsarbete</li></ul><p>Det är de transaktionsinriktade inköpen som det har talats och skrivit mest om, men det är de relationsinriktade som kommer att få störst betydelse. De är mer komplexa, men kommer att förändra inköpsfunktionens arbete på ett mer genomgripande sätt än de transaktionsinriktade.<br /><br />De relationsinriktade transaktionerna för varor och tjänster och övrig kringservice öppnar för ökat informationsutbyte mellan leverantör och kund. Affärer kan integreras och pappersflöden kan tas bort.<br />Leverantörer som själva kan gå in och titta på förbrukningsläget hos kunden.</p><p><a href="http://4.bp.blogspot.com/-uTJv26kX6ak/TYHd4U3_pjI/AAAAAAAAAPo/aoNTfmNf-2M/s1600/4.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 156px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5584988972662105650" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/-uTJv26kX6ak/TYHd4U3_pjI/AAAAAAAAAPo/aoNTfmNf-2M/s400/4.gif" /></a>Här finns exempelvis samarbetsformen leverantörsstyrda lager på engelska kallad VMI (Vendor Managed Inventory). Även på utbildningsområdet kan mycket lärande och administration ske automatiskt via nätet.<br /><br />Förändringarna innebär att inköpsfunktionen blir allt mer integrerade i företagets övriga verksamhet.<br />Inköparens arbete kommer i större utsträckning handla om att göra affärer på ett övergripande plan och hitta bästa affärsupplägg.<br /><br />Den ena inköpsmetoden går inte att byta ut mot den andra. Båda måste användas parallellt, men för olika typer av affärer. Denna utveckling ställer inköparen inför följande frågor:</p><ul><li>Hur ska företagets externa resurser se ut?</li><li>Hur många leverantörer ska man ha?</li><li>Vilka leverantörer ska anlitas?</li></ul><p>Det handlar också om att kunderna, leverantörerna och leverantörernas leverantörer ska vara organiserade i en väl synkroniserad kedja av transaktioner. Förr var det svårt att veta vad som hade hänt tidigare i leverantörskedjan. Med hjälp av IT är de nu möjligt att ha full kontroll på vad som har hänt både bakåt och framåt i kedjan.<br /><br />Begreppet Supply Chain Management har på de senaste åren börjat ersätta det tidigare använda logistik.</p>Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-76295124126277496682011-02-28T10:03:00.004+01:002011-02-28T10:12:18.900+01:00Lean i Supply ChainLean utgår från att kundens behov ska styra vad som är värdefullt i en process. Förbättringsarbete handlar om att jobba med helheten, från marknadens och kundens krav till egen förmåga att leverera prestationer i enlighet med de olika intressenternas krav.<br /><br />Fokus med Lean i supply chain är satt på kundorientering och att skapa effektiva och störningsfria flöden. Målet är ökad kundnytta genom att eliminera slöseri och förluster i hela flödet. Men flödet går inte snabbare än vad den befintliga flaskhalsen tillåter. De kan vara flera också. Man blir inte heller bättre än sin sämsta partner.<br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/-qLdJB3QVUMo/TWtmfAIC04I/AAAAAAAAAPg/tc48rE9LpdM/s1600/flaskhals-produktion.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 324px; DISPLAY: block; HEIGHT: 113px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5578665246224208770" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/-qLdJB3QVUMo/TWtmfAIC04I/AAAAAAAAAPg/tc48rE9LpdM/s400/flaskhals-produktion.gif" /></a> I dag vet vi att det inte räcker att enbart vara kostnadseffektiv i supply chain. Det gäller också att använda logistiken som ett medel för att skapa värde för kunder med varierande behov och för att kunna möta ökade krav på flexibilitet och reaktionssnabbhet.<br /><br />Inom alla försörjningskedjor har inköp och logistikintensiva verksamheter haft en minst sagt turbulent tid de senaste två åren och kommer att få det även under det kommande året. Man kan hoppas att tiden som gått använts till att:<br /><ul><li>Se över sina processer</li><li>Leta flaskhalsar</li><li>Minimera antalet leverantörer och utvecklat strategiskt samarbete med några.</li><li>Utbildat sin organisation</li></ul><a href="http://2.bp.blogspot.com/-acV0Q6zUS8U/TWtmTl-i_dI/AAAAAAAAAPY/LDNgdoFBDeo/s1600/kund-leverantorsmodell.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 103px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5578665050226490834" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/-acV0Q6zUS8U/TWtmTl-i_dI/AAAAAAAAAPY/LDNgdoFBDeo/s400/kund-leverantorsmodell.gif" /></a> Genom att fokusera på flödet förändras successivt logistik- och inköpsfunktionen där framgångrika metoder är att:<br /><ul><li>Kommunicera tydligt</li><li>Mäta prestationer med effektiva KPI:er</li><li>Visualisera prestationerna mot målen</li><li>Etablera systematiska arbetssätt</li></ul>På detta sätt kan medarbetarna bokstavligen se vart förbättringsarbetet leder. Det blir också lättare att skapa engagemang i organisationen. Ett exempel på en mycket välkänd strategi i ett sådant arbete är den som presenteras enligt Toyota TPS.<br /><br />TPS systemet vilar på <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Toyota_Way" target="_blank">fjorton principer</a> som tillsammans bildar den helhet som har gjort Toyota så framgångsrikt. Det går i korthet ut på att fokusera på ledtidsreduktion genom att eliminera slöseriet i varje processteg och därigenom uppnå:<br /><ul><li>En högre kvalitet</li><li>Lägre kostnader</li><li>En förbättrad säkerhet</li></ul>TPS är i grunden inriktat på att uppmuntra människorna i organisationen att ständigt förbättra de dagliga processerna.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5521780582777063886.post-86007992872712865612011-02-14T11:18:00.005+01:002011-02-14T11:25:14.958+01:00KPI:er för inköp och logistikHärom veckan besökte jag ett företag i Kina där kontakten initierats av en ny svensk ledning. Syftet var att möta den nya logistikchefen och samtala om upplägg och insatser kring Change management med Lean-perspektiv. Förändringar krävdes på flera områden, därav en ny ledning på olika poster.<br /><br />Efter fabriksvandring diskuterades olika upplägg för att skapa bättre förutsättningar till driv i förbättringsarbetet. Det var uppenbart att logistikens flödestänkande och helhetssyn krävdes i kombination med en funktionsöverskridande samverkan i den egna verksamheten.<br /><br />Detta universalrecept ger, när det fungerar som det är tänkt, en hög grad av effektivitet, flexibilitet och anpassningsbarhet så att prestationerna mot kunder klaras av på ett bra sett. Det handlar om att förstå hela den process som är värdeskapande för kunder.<br /><p><a href="http://3.bp.blogspot.com/-2UvqlvpxAJM/TVkCbMDjZGI/AAAAAAAAAPQ/FymXTCGQlbE/s1600/KBI.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 217px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5573488679963550818" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/-2UvqlvpxAJM/TVkCbMDjZGI/AAAAAAAAAPQ/FymXTCGQlbE/s400/KBI.gif" /></a>Med en gemensam processbeskrivning och värdeflödesanalys blir gränssnitten mellan de olika funktionerna i en intern supply chain kedja tydligare. Fördröjningar, flaskhalsar och annat resursslöseri i kedjan kan lättare identifieras och åtgärdas om representanter från flera funktioner i företagen deltar.<br /><br />Det gäller att välja och utforma ett par effektiva <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Key_Performance_Indicator" target="_blank">KPI:er</a> som stödjer de strategiska målen och tydliggör kritiska faktor för verksamheten. Exempelvis behöver tillgängligheten för nödvändiga artiklar i en normal produktionsplanering och produktion mot kundorder och avtalad leveranstid belysas i ett KPI.<br /><br />Det är viktigt att man lokaliserar problemen i supply chain kedjan som skapar:</p><ul><li>Brister i materialförsörjning</li><li>En fixarkultur inom logistik och produktion</li><li>Försenade kundleveranser</li><li>Dyra transportlösningar</li><li>Onödigt höga produktionskostnader</li></ul><p>I försörjningskedjan räcker det inte med det egna företagets kompetens för att nå en effektiv process. Även leverantörerna måste vara delaktiga. Avståndet mellan de olika funktionerna och enheterna krymper och kommunikationen blir mer öppen om ledningen uppmuntrar, och är uttalat positiv till att påtala brister inom organisationerna.</p><a href="http://4.bp.blogspot.com/-JBlHUCpmEjE/TVkCQsmWFwI/AAAAAAAAAPI/hUi9fC6bBJM/s1600/target.gif"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 227px; DISPLAY: block; HEIGHT: 227px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5573488499720853250" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/-JBlHUCpmEjE/TVkCQsmWFwI/AAAAAAAAAPI/hUi9fC6bBJM/s400/target.gif" /></a>Mot bakgrund av min upplevelse i Kina har jag formulerat ett tema som belyser problematiken kring lämpliga KPI:er för inköp och logistik för diskussion i kommande möten med våra <a href="http://www.gothialogistics.se/om-seminarier-natverk" target="_blank">Logistikernätverk</a>. Det visade sig när jag ringde runt bland medlemmarna att här fanns det stora behov att diskutera.Kjell-Åke Rönnberghttp://www.blogger.com/profile/01301951872128661470noreply@blogger.com1