måndag 28 februari 2011

Lean i Supply Chain

Lean utgår från att kundens behov ska styra vad som är värdefullt i en process. Förbättringsarbete handlar om att jobba med helheten, från marknadens och kundens krav till egen förmåga att leverera prestationer i enlighet med de olika intressenternas krav.

Fokus med Lean i supply chain är satt på kundorientering och att skapa effektiva och störningsfria flöden. Målet är ökad kundnytta genom att eliminera slöseri och förluster i hela flödet. Men flödet går inte snabbare än vad den befintliga flaskhalsen tillåter. De kan vara flera också. Man blir inte heller bättre än sin sämsta partner.

I dag vet vi att det inte räcker att enbart vara kostnadseffektiv i supply chain. Det gäller också att använda logistiken som ett medel för att skapa värde för kunder med varierande behov och för att kunna möta ökade krav på flexibilitet och reaktionssnabbhet.

Inom alla försörjningskedjor har inköp och logistikintensiva verksamheter haft en minst sagt turbulent tid de senaste två åren och kommer att få det även under det kommande året. Man kan hoppas att tiden som gått använts till att:
  • Se över sina processer
  • Leta flaskhalsar
  • Minimera antalet leverantörer och utvecklat strategiskt samarbete med några.
  • Utbildat sin organisation
Genom att fokusera på flödet förändras successivt logistik- och inköpsfunktionen där framgångrika metoder är att:
  • Kommunicera tydligt
  • Mäta prestationer med effektiva KPI:er
  • Visualisera prestationerna mot målen
  • Etablera systematiska arbetssätt
På detta sätt kan medarbetarna bokstavligen se vart förbättringsarbetet leder. Det blir också lättare att skapa engagemang i organisationen. Ett exempel på en mycket välkänd strategi i ett sådant arbete är den som presenteras enligt Toyota TPS.

TPS systemet vilar på fjorton principer som tillsammans bildar den helhet som har gjort Toyota så framgångsrikt. Det går i korthet ut på att fokusera på ledtidsreduktion genom att eliminera slöseriet i varje processteg och därigenom uppnå:
  • En högre kvalitet
  • Lägre kostnader
  • En förbättrad säkerhet
TPS är i grunden inriktat på att uppmuntra människorna i organisationen att ständigt förbättra de dagliga processerna.

måndag 14 februari 2011

KPI:er för inköp och logistik

Härom veckan besökte jag ett företag i Kina där kontakten initierats av en ny svensk ledning. Syftet var att möta den nya logistikchefen och samtala om upplägg och insatser kring Change management med Lean-perspektiv. Förändringar krävdes på flera områden, därav en ny ledning på olika poster.

Efter fabriksvandring diskuterades olika upplägg för att skapa bättre förutsättningar till driv i förbättringsarbetet. Det var uppenbart att logistikens flödestänkande och helhetssyn krävdes i kombination med en funktionsöverskridande samverkan i den egna verksamheten.

Detta universalrecept ger, när det fungerar som det är tänkt, en hög grad av effektivitet, flexibilitet och anpassningsbarhet så att prestationerna mot kunder klaras av på ett bra sett. Det handlar om att förstå hela den process som är värdeskapande för kunder.

Med en gemensam processbeskrivning och värdeflödesanalys blir gränssnitten mellan de olika funktionerna i en intern supply chain kedja tydligare. Fördröjningar, flaskhalsar och annat resursslöseri i kedjan kan lättare identifieras och åtgärdas om representanter från flera funktioner i företagen deltar.

Det gäller att välja och utforma ett par effektiva KPI:er som stödjer de strategiska målen och tydliggör kritiska faktor för verksamheten. Exempelvis behöver tillgängligheten för nödvändiga artiklar i en normal produktionsplanering och produktion mot kundorder och avtalad leveranstid belysas i ett KPI.

Det är viktigt att man lokaliserar problemen i supply chain kedjan som skapar:

  • Brister i materialförsörjning
  • En fixarkultur inom logistik och produktion
  • Försenade kundleveranser
  • Dyra transportlösningar
  • Onödigt höga produktionskostnader

I försörjningskedjan räcker det inte med det egna företagets kompetens för att nå en effektiv process. Även leverantörerna måste vara delaktiga. Avståndet mellan de olika funktionerna och enheterna krymper och kommunikationen blir mer öppen om ledningen uppmuntrar, och är uttalat positiv till att påtala brister inom organisationerna.

Mot bakgrund av min upplevelse i Kina har jag formulerat ett tema som belyser problematiken kring lämpliga KPI:er för inköp och logistik för diskussion i kommande möten med våra Logistikernätverk. Det visade sig när jag ringde runt bland medlemmarna att här fanns det stora behov att diskutera.

tisdag 8 februari 2011

Prestationsstyrning som metod

Bland företag och organisationer arbetas det på olika sätt med att styra sina medarbetares prestationer.
I detta arbete finns begreppet Performance Management (PM) för arbetet med att identifiera, utveckla och utnyttja kapaciteten hos anställda där målsättning och återkoppling ingår.

Den mest kritiska delen av PM, eller som jag vill kalla det prestationsstyrning, är förmågan hos chefen att utveckla sin personal. Vetenskapen bakom prestationsstyrning betecknas OBM, Organizational Behavior Management.

OBM är en psykologisk teorisamling som ger förståelse för varför människor gör som de gör och verktyg att påverka det de gör. Den används bland annat för att analysera hur varje individs beteende ger bidrag till en organisation. Enligt OBM styrs våra beteenden av konsekvenser, exempelvis sättet att ge återkoppling.

Fokus ligger på människors handlingar i den meningen att hur människor är spelar inte lika stor roll som vad de faktiskt gör. Det är beteenden som ger resultat: Det kan exempelvis handla om:
  • Att göra rätt saker.
  • Att göra sakerna rätt.

På området att göra sakerna rätt har lean-filosofin fått ett stort inflytande. Lean är en bra filosofi för att kunna rationalisera och effektivisera arbetsprocesser i syfte att bland annat stärka kundnytta och kvalitet. Samtidigt får man struktur, ordning och reda i verksamheten.

Men ändå säkerställer inte Lean att man gör rätt saker!

Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling vid KTH varnar för att ett oreflekterat leantänkande kan påverka kreativiteten negativt i företaget. När ett företag bestämmer sig för att införa Lean bör man också ha en plan för hur idéflödet ska utvecklas.

Företaget måste våga ge utrymme för kreativt tänkande! Att begränsa kreativt idéarbete inom exempelvis innovativ produktutveckling är resursslöseri, menar Margareta. Enligt Lean är en av dess 8 angivna slöserier: outnyttjad kreativitet och kompetens hos medarbetarna.

Tar man inga risker tar man heller inga stora steg framåt. Det gäller att balansera Lean med att parallellt bygga ett kreativt klimat med allt vad det innebär.

Till exempel att medarbetarna får tillräckligt med tid och rätt att också misslyckas!