måndag 21 maj 2012

Att bli ett Cleantech-företag

I mars i år 2012 besökte jag på nytt Kina under en 10 dagars resa. Denna gång kombinerade jag affärskontakter för mitt företag Gothia Logistics med en medverkan i BENCH-projektets resa till vänortsprovins Jiangsu.

I delegationen ingick deltagare från Sverige, Estland och Finland, som företräder samhällsfunktioner och näringsliv. Landshövdingen i Östergötland var en central person för öppna dörrar till offentliga besök. Begreppet Cleantech fanns med i temat för resans uppläggning.

Det var ett digert program med många intressanta möten och seminarier på temat Nordic Room. Jag fick där tillfälle att berätta vad vi gör i Kina på området kompetensutveckling av personal hos företag. Inbjudningar hade gått ut till olika intresseorganisationer bland företag i Shanghai och Wuxi på de platser där jag medverkade.

Efter ett seminarium serverades det förtäring och minglades. I Shanghai stod jag vid ett litet bord och balanserade tallrik och glas tillsammans med en av BENCH-projektets kinesiska organisatörer och några andra besökare. Då besöktes vårt bord av två kinesiska besökare, som uppenbarligen var bekanta med varandra.

Den ena hade varit lärare inom Supply Chain Management på ett universitet, och var nu aktiv som grundare av Chinese American Chamber of Commerce (CACC) i Shanghai. Kollegan var partner i ett kinesiskt investmentbolag, China Environment Fund i Beijing med devisen ”Doing well by Doing Good”.

Det blev direkt en intressant dialog kring området Supply Chain Management med kommentarer till min presentation och där behovet av kunskap i Kina hos företagen påpekades. Kollegan, som också var nyfiken, spädde på med budskapet ”We only invest in Cleantech companies”!

Under kvällens diskussioner med en av BENCH-delegationens organisatörer, som ansvarar för Cleantech-arbetet i Östergötland, ställde jag frågan efter beskrivning av vår verksamhet: Är vi ett cleantech företag? Ja, svarade Gert Kindgren VD för Cleantech!

Mot denna bakgrund har jag tittat lite närmare på begreppet, principerna och innehållet i en sådan verksamhet. Intresset för cleantech har formligen exploderat den senaste tiden i spåren av klimathotet. Media rapporterar dagligen om nyheter inom cleantech, och riskkapitalmarknaden har fått upp ögonen för investeringar inom området. Men vad menas egentligen med cleantech?

Cleantech är ett samlingsnamn på lösningar som underlättar för omställningen till ett hållbart samhälle. Tillväxtverket har gjort en bra sammanställning av begreppet. Det är viktigt att vara medveten om att olika aktörer kan avse olika saker när de använder begreppen cleantech och miljöteknik, och att begreppen också kan vara laddade med värderingar.

Rapporten pekar på synsättet att det som skiljer miljöteknik från cleantech är att miljöteknik drivs av lagkrav, medan cleantech drivs av marknadens efterfrågan.

Det finns ett behov av att etablera ett begrepp som överensstämmer med marknadens ökande intresse för miljö och hållbarhet. Namnet cleantech anses helt enkelt passa bättre in i marknadens språkbruk än vad miljöteknik gör.

Gothia Logistics är ett cleantech-företag, men vi behöver beskriva detta bättre!

måndag 14 maj 2012

Hållbar resurslogistik!

Temat i vårens sista möte i Logistikernätverket Gothia var ”Hållbar resurslogistik!” och de livliga diskussionerna kunde ske tillsammans med en inspiratör från Stena Recycling.

Hållbar utveckling och resurslogistik handlar i grunden om att använda naturresurser och mänskliga resurser på ett effektivare sätt som är mindre belastande för vår miljö och vår hälsa. Detta ger också betydande ekonomiska besparingar på kort och lång sikt.

Det främsta syftet med grön logistik är att samordna verksamheter inom en försörjningskedja på ett sådant sätt att kundernas behov tillgodoses till "lägsta möjliga kostnad" för miljön.

De gröna tillämpningarna på logistik är många och täcker i första hand några viktiga dimensioner:

Produktdesign och produktionsplanering. Utveckla produkter som har lägre miljöpåverkan även innefattande deras produktionsprocess.

Fysisk distribution. Se till så att transporter av gods i samband med logistiska aktiviteter utförs på ett hållbart och miljövänligt sätt.

Materialhantering. Arbeta för effektivare materialanvändning, inbegripet förpackningar och förbättra all materialåtervinning när produkten har avslutat sin livscykel. I SCOR-modellen visas detta av ”Return”.

Framtidens inköpare måste ta ansvar för hur material och komponenter som kommer in lämnar företaget. Man måste bedöma om råvaror och komponenter kan ersättas av återanvändningsbara, återvunna eller mindre skadliga insatsmaterial.

Virtuell kommunikation. Användningen av virtuell kommunikation, ex e-learning istället för fysiska resor ger stora tidsvinster samtidigt som man minskar klimatpåverkan och sänker kostnaderna.