Möten med mening

Under flera års tid har vi haft regelbundna möten i professionella nätverk inom logistik och HR i syfte att tillsammans utveckla och sprida kunskap och erfarenheter inom respektive kompetensområde. Formen för dessa möten är ett givande och tagande för deltagarna i samtal med en inspiratör för dagen och en moderator.
Många söker nya mötesformer som bla.:

• Ger genuina kontakter
• Ökar kreativiteten
• Bjuder på en upplevelse
• Leder till konkreta resultat
• Ger nya insikter
• Väcker ny energi

Ett experimenterande kring mötets utformning har även gjorts. Ibland har våra nätverk blandats samman i ett möte för att fånga upp frågeställningar främst inom förändringsarbete mellan traditionella funktioner i en organisation.

Jag upplever att deltagarna i dessa möten mer vill samtala med varandra istället för till varandra. Det personliga mötet utvecklar gemensamma upplevelser som ger deltagarna nytta på olika plan.

De olika nätverken i Lund respektive Norrköping har också olika dynamik bland annat beroende på aktiviteten hos enskilda deltagare, men också av sammansättningen av branscher och företagskulturer.

Troligen är det många faktorer som ligger bakom behovet av att träffas mer i nätverk. Förändringens vindar inom teknologi och organisationsstruktur är helt klart viktiga argument för att mötas och sprida kunskap och erfarenheter. Jag har också märkt att mötena kanske behöver förlängas något.

Servicesystem som koppling av mänskliga resurser

En påfallande egenskap hos många framgångsrika tjänster är att de förefaller vara enkla och okomplicerade. Det är ofta förmågan att skapa ett system som kan producera tjänster gång på gång och samtidigt bevara dess kvalitet för kunden som utgör den innovativa delen i serviceorganisationer.

Eftersom tjänsten i de flesta fallen är en handling, som också kunden deltar i, blir upplevelsen av kvaliteten baserat på interaktionen mellan människor. Leveransen från servicesystem blir således en del av kundens upplevelse, även om bara en del av servicen sker i direkta kundkontakter.

Man skulle lite abstrakt kunna säga att förmågan att tänka i termer av helhetssyn och integrerade processer av mänskliga resurser är ”måsten” för skapandet av effektiva servicesystem.

Service är en social process och ledarskap är förmågan att styra sociala processer. Serviceföretag är mer känsliga för ledarskapets kompetens än de flesta andra organisationers. Den sociala processen ställer därför krav på individuell motivation som ledarskapet och organisationens struktur behöver tillgodose.

Viktiga pusselbitar för att skapa denna jordmån är:

• Tydliga värderingar
• Gemensam företagskultur
• Företagsanda för att bygga relationer

Ett typiskt drag hos ett serviceföretag är att en av dess ”produkter” är nya sociala relationer. Företaget måste kunna nå ut med sin organisationsförmåga vida utanför det egna företaget. Det måste organisera sina kunder!

Företagsandan måste också lysa ända fram till kunden. Kontaktytans utformning mellan företag och kund är således viktig. En strategisk faktor som en tidigare SAS-chef Jan Carlzon i en bok betecknade med ”Riv pyramiderna”.

Många av de kopplingar som verksamheten hos ett serviceföretag skapar är okonventionella eller överraskande. Det man normalt betraktar som skilda från varandra kopplas samman, vilket kan vara:

• Människor
• Grupper av intressenter
• Verksamheter av entreprenörer
• Kompetenser hos människor

En princip som kännetecknar många framgångsrika serviceorganisationer beskrivs ibland med begreppen mobilisering och kanalisering av mänskliga resurser. Friskvårdsorganisationer av typen Friskis & Svettis är här ett bra exempel.

Förmågan att på lämpligt sätt engagera kunden emotionellt är ofta den faktor som utgör skillnaden mellan framgång och misslyckande. I fråga om funktioner kan kunden medverka på många olika sätt exempelvis vid specifikationen av önskad tjänst där personen själv ibland agerar genom att göra:

• Olika val i kontakten med en automatisk telefonsvarare.
• Diagnos av ett hälsoproblem eller lämna data för diagnos inom sjukvården.
• Felsökning när TeliaSonera har problem med bredbandsleveranser.
• Specifikation på en kombination av kurser som man vill studera via internet.

Kundens tillåtna roll i tjänstespecifikationen styrs av serviceföretaget och är ett för dem viktigt operativt val.

Vindkraft med miljöintrång

Jag har under de senaste veckorna i augusti haft anledning att två gånger resa till Lund med bil för att möta kunder. Jag har gjort detta tidigare många gånger. Men med de vackra dagarnas resande har jag alltmer blivit medveten om det stora intrånget i landskapet av de många vindkraftverken.

De medför en påtagligt negativ faktor i upplevelsen av natur och landskap. Vindkraftverkens placering i naturen har blivit en växande miljöbelastning och deras miljökonsekvenser underskattas i den politiska debatten.

Dessutom överskattas deras nettobidrag till samhällets elenergibehov, inte minst när det verkligen behövs. Vindkraftverken ger inte heller någon större nytta för ett energibehövande industriföretag.
När elen behövs står vindkraftverken stilla! När det blåser måste reglerkraft i form av vatten ibland släppas förbi vattenkraftverken till ingen nytta för att balansera eldistributionen i näten.

Varför behöver vindkraften, med gratis tillgång på vind, subventioneras av oss elkonsumenter? Subventionen ca 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk och år riskerar ge långsiktiga och storskaliga miljökonsekvenser av intrång i naturen på många natursköna platser.

Subventionen riskerar dessutom till att driva en vindkraftutbyggnad, som i detta perspektiv är baserat på kortsiktigt finanskapital. Dess konsekvenser på infrastruktur för distribution, miljöintrång, tvister och avveckling är inte belysta.

Vem kommer att ta ansvar för skrotningen av dessa vindkraftverk när teknologin är obsolet och subventionen borta?

Vindkraftens pedagogiska problematik diskuterades den 4 augusti i radion i ett inslag i Studio Ett av regeringens värmekraftsamordnare, Lennart Värmby, och professor Harry Frank, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien energiutskott. Jag fick tillfälle att lyssna till denna intressanta debatt under min bilresa och dessutom ett reportage från Dalsland om vindkraft.

Inslagen handlade om den situation för boende och naturmiljö som uppkommit efter det att en enig riksdag beslutat om en massiv utbyggnad av vindkraftverken.

Politiska beslut tenderar ibland att fattas på opportunistiska grunder där kritisk analys och studier av konsekvenser får stå tillbaka.

Nystart, igen

Semestern börjar ta slut för den ena gruppen av människor efter den andra. För många har denna period inte inneburit en verklig semester utan ett mer eller mindre aktivt sökande efter ett nytt arbete. En ny start för dem.

Vi har under sommaren i våra coachuppdrag mött många arbetslösa ungdomar som funderar på vad de ska göra med sina liv, efter en gymnasieutbildning, högskoleutbildning eller en uppsägning. Det gäller att stödja dem till en nystart och motivera dem till att hålla fokus på framtiden.

För flera företag har återhämtningen från finanskrisen inletts under våren och andra får sin nystart efter semestern och under hösten. I kontakterna ges signaler om att man börjar analysera hur organisationen ska utvecklas och stärkas på olika sätt. Ledarskapsfrågorna på olika nivåer behöver ses över.

Kompetensfrågorna inom organisationer börjar återigen tas upp till diskussion. Nu när ekonomin blivit bättre och företagen tjänar pengar börjar det finnas en budget för detta.

Risken är ändå att uppgången går så snabbt att man inte anser sig ha tid till att kompetensutveckla organisationen, som på de allra flesta hållen är tilltufsad, förändrad och där personal har fått byta eller ta fler arbetsuppgifter och fått mer ansvar.

Med en positiv organisationsteori utgår man från möjligheter i stället för problem. I en intressant rapport från Sveriges HR-förening utvecklas denna teori i Konsten att lyckas – igen och igen. Förändring när den är som bäst.

Rapporten visar att det är svårare för många av oss att uppmärksamma framgångar än att uppmärksamma problem. Det krävs en viss kompetens att göra framgång till en vana.