måndag 16 augusti 2010

Vindkraft med miljöintrång

Jag har under de senaste veckorna i augusti haft anledning att två gånger resa till Lund med bil för att möta kunder. Jag har gjort detta tidigare många gånger. Men med de vackra dagarnas resande har jag alltmer blivit medveten om det stora intrånget i landskapet av de många vindkraftverken.

De medför en påtagligt negativ faktor i upplevelsen av natur och landskap. Vindkraftverkens placering i naturen har blivit en växande miljöbelastning och deras miljökonsekvenser underskattas i den politiska debatten.

Dessutom överskattas deras nettobidrag till samhällets elenergibehov, inte minst när det verkligen behövs. Vindkraftverken ger inte heller någon större nytta för ett energibehövande industriföretag.
När elen behövs står vindkraftverken stilla! När det blåser måste reglerkraft i form av vatten ibland släppas förbi vattenkraftverken till ingen nytta för att balansera eldistributionen i näten.

Varför behöver vindkraften, med gratis tillgång på vind, subventioneras av oss elkonsumenter? Subventionen ca 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk och år riskerar ge långsiktiga och storskaliga miljökonsekvenser av intrång i naturen på många natursköna platser.

Subventionen riskerar dessutom till att driva en vindkraftutbyggnad, som i detta perspektiv är baserat på kortsiktigt finanskapital. Dess konsekvenser på infrastruktur för distribution, miljöintrång, tvister och avveckling är inte belysta.

Vem kommer att ta ansvar för skrotningen av dessa vindkraftverk när teknologin är obsolet och subventionen borta?

Vindkraftens pedagogiska problematik diskuterades den 4 augusti i radion i ett inslag i Studio Ett av regeringens värmekraftsamordnare, Lennart Värmby, och professor Harry Frank, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien energiutskott. Jag fick tillfälle att lyssna till denna intressanta debatt under min bilresa och dessutom ett reportage från Dalsland om vindkraft.

Inslagen handlade om den situation för boende och naturmiljö som uppkommit efter det att en enig riksdag beslutat om en massiv utbyggnad av vindkraftverken.

Politiska beslut tenderar ibland att fattas på opportunistiska grunder där kritisk analys och studier av konsekvenser får stå tillbaka.

2 kommentarer:

  1. Gunnar Fredriksson17 augusti 2010 17:01

    Kjell-Åke
    det vore intressant att få reda på var du hittat uppgifter om att vindkraftverken står stilla när elen behövs. Samma gäller påståendet om att man släpper förbi vatten i vattenkraftverken.
    Vänliga hälsningar
    Gunnar Fredriksson

    SvaraRadera
  2. Gunnar,
    Googla på bilder med sökorden ”vindkraftverk och effekt” eller ”vindkraftverk och reglerkraft”. Välj bland mängden av artiklar från tidningar och bloggar. Jag såg att Hallands Nyheter 17/8 2010 har en artikel om frågan.

    Titta även på följande länk som beskriver vindkraftens intermittenta karaktär.
    http://farm5.static.flickr.com/4066/4221563102_85d61cf51e_o.jpg

    Vindkraften kan naturligtvis bara utnyttjas samtidigt som det blåser. Det går ju inte att som med vattenkraften lagra vindenergin i dammar. Vattenkraften har förutom funktionen som baskraft även en annan viktig roll att vara reglerkraft.

    Ett optimalt fungerande nät för eldistribution behöver en kraftfull källa för så kallad baslast, en produktion som i ett jämt och säkert flöde distribuerar ut el på nätet. Denna roll fyller kärnkraften och även vattenkraften i Sverige.

    Vindkraften är en så kallad intermittent kraftkälla och därför behövs reglerkraft för att jämna ut toppar och bottnar i flödet. Vi behöver ju el också när det inte blåser. När det blåser och vindkraften producerar fullt ut måste man reglera genom att släppa ut vatten förbi vattenkraftverken om man inte kan samla upp mer i dammarna.

    Vid riktigt kalla vinterdagar brukar det vara vindstilla över hela Sverige. Följaktligen, när elen som bäst behövs producerar vindkraften ingenting! Blåser det mindre än 3 meter per sekund står verken stilla.

    Bästa hälsningar Kjell-Åke Rönnberg

    SvaraRadera