Global kunskap - lokal nytta

I fredags hade vi årets första möte i vårt professionella nätverk, Logistikernätverket Scania på Ideon Science Park i Lund. Temat denna gång ”Visibilitet i försörjningskedjor för styrning av logistik och affärer” och inspiratör var Carina Johnsson doktorand vid institutionen för Teknisk logistik i Lunds Universitet.

Detta nätverk består av personer som arbetar med logistiska funktioner i olika branscher och företag men som vill utveckla sin kunskap gemensamt till nytta för dem själva och det företag de arbetar i.

Sättet att göra detta på har stöd i forskningen kring klusterteorin där närhet är centralt för ett effektivt kunskapsutbyte. Det är därför aktörer samlas på samma ställe för att i diskussioner ge och ta till sig erfarenheter kring praktiskt orienterad kunskap. I kluster finns mängder av informella kontakter men även en social interaktion.

Forskaren Marcela Ramirez-Pasillas har i sin avhandling behandlat korsbefruktning av kunskap genom social interaktion. Hon använder termen ”embeddedness” för att beskriva effekten av informella relationer över företagsgränser. Man skulle även kunna använda uttrycket sociala smörjmedel.

Här finns en koppling till temat i vårt möte som är mycket aktuellt bland både små som stora företag som köper material, bearbetar och levererar produkter genom olika länkar i en försörjningskedja till sina kunder. Det finns ofta i sådana situationer mycket komplexa strukturer av relationer mellan leverantör-kund som figuren visar.

Att på ett effektivt sätt organisera och administrera sitt företags nätverk av leverantör-kund relationer i en helhet till kunden betecknas med det engelska uttrycket Supply chain management. Dessa leverantör-kund relationer finns både inom det egna företagets organisation och hos fristående företag i försörjningskedjan.

Alltmer har en försörjningskedja mot ett kundbehov fått karaktären av att vara ett konkurrensmedel i sin helhet. Svagheten i enskilda länkar på grund av brister av olika slag, exempelvis avsaknad av helhetstänkande hos deltagande aktörer, påverkar hela försörjningskedjans konkurrenskraft och därmed affärernas utveckling och lönsamhet.

Eftersom kundernas efterfrågan varierar dynamiskt över tiden skickas dessa impulser in i leverantörsledet och leder till olika effekter och reaktioner. Om förtroendet och kommunikationen i försörjningskedjans leverantör-kund relationer inte fungerar skapas betydande störningar som medför stora kostnader för det enskilda företaget.

Det är därför som det behövs visibilitet för styrning av logistik och affärer.

Temat behöver få fortsatt behandling av hur-faktorn, vilket mötets intensiva diskussioner visade. I grunden handlar det till stor del om hur sociala smörjmedel i leverantör-kund relationer kan medverka till effektivitet. Det är ändå så att relationerna i försörjningskedjan bygger på människor på olika nivåer i en organisation och deras kunskaper och motivation för ett helhetstänkande.

Omfattande juridiska konstruktioner kan inte täcka in alla situationer om motivationen brister. En av mötets slutsatser blev att bjuda in representanter från HR-nätverket för fortsatt diskussion kring sociala smörjmedel i arbetet med Supply chain management.