Valfrihet och kvalitet

Vi vill som konsumenter välja mellan olika utbud när vi har ett behov som behöver fyllas. Många tycker det är besvärligt att behöva tänka själv och välja. Därför finns också olika tjänster som bistår konsumenter med råd av olika slag.

Ändå har stora områden av människors behov varit avskärmade för valmöjligheter. Det gäller vård och omsorg, men tidigare även skolor. Framväxten av möjligheten till val för en utbildning inom de så kallade friskolorna har starkt bidragit till starten av verksamhetsutveckling inom de kommunala skolorna för att öka kvaliteten och resultatet.

Det finns på sina håll en grundmurad föreställning om att möjligheten till val mellan olika alternativ utgör en alltför stor risk för att människorna väljer fel. Tvärtom, valfrihet och konkurrens leder till högre kvalitet och större effektivitet hos processer inom samhällets utbud. Människor är olika och har olika behov och önskemål.

I dag byter jag vårdgivare utan större svårighet om mina kvalitetskrav inte uppfylls. Det är när det inte finns valfrihet som dåliga utförare av tjänster eller leverantörer av produkter kan fortsätta sin verksamhet ostört. Valfrihet gör att vi brukare får mer att säga till om.

Människor måste få mer makt över sin möjlighet att välja. Det gäller konsumenter, föräldrar, studeranden och vårdtagare i olika former. Undersökningar visar exempelvis att de äldre uppskattar att det finns valfrihet i allt från hemtjänst till enskilda placeringar. Det handlar om en känsla.

De vet att de kan välja till, men även välja från, när de inte är nöjda. Ny lagstiftning börjar ge konsumenterna mer makt på område efter område även inom vård och omsorg, trots stort motstånd.

Man kan fråga sig på vilka områden är det bra att politikerna lägger sig i människors vardag genom regler eller lagstiftning. Samtidigt behöver man få svar på vilka områden som politikerna ska hålla sina pekfingrar borta ifrån.

Vårdsektorn i allmänhet, exempelvis, skulle må bra av att ta tillvara den kunskap som finns inom näringslivet på olika områden där kunden sätts i centrum för prestationerna.

Begreppet vårdlogistik är ett exempel på hur industrins kompetens börjat ge vissa avtryck inom sjukvårdsproduktionen. Även Six Sigma och Lean har börjat förekomma på vissa sjukhus inom deras verksamhetsutveckling. Men ändå är organisationskulturen mycket starkt bromsande.

I ett möte häromveckan med ett landsting fick jag en kommentar från utvecklingsdirektören: ”Det som ett privat sjukhus klarar av på ett år inom Lean-arbetet behöver vi många år för att åstadkomma i vår värld.”