Bristande tillgänglighet i vårdkedjan

Sjukvårdens utveckling under en längre tid har visat på bristande tillgänglighet för patienter och ofta onödigt låg effektivitet i ett helhetsperspektiv för både personal, patienter och utrustning. Patienterna är ofta mycket nöjda med de rent medicinska insatserna men mindre nöjda med:

• Bemötande
• Långa väntetider
• Olika serviceaspekter

Införandet av en nationell vårdgaranti för att öka tillgängligheten för vårdbehövande personer har tydliggjort ett första mål. Men att samtidigt inte vidta andra åtgärder för att reducera väntetiderna för besök och behandling, är att ge sig i kast med ett symtom men inte att lösa ett problem.

Under ett par veckor under jul och nyårshelgerna förra året fick jag en praktisk inblick i vårdsystemets processer och brister på olika plan. Vårdtagaren opererades på Hand – plastikkirurgiska kliniken på US i Linköping med uppvakning på Avd Post op och ett par uppföljningsbesök på Avd 53 bandage.

I första hand handlar vårdlogistik om logistiken runt patientflödet där flödeskedjan betecknas med begreppet vårdkedja. Figuren visar exempel på en vårdkedja.

De stora bristerna i vårdkedjan i denna aktuella process var tydlig. Kommunikationen till vårdtagarens medföljande person, jag själv, om att patienten efter operation flyttats till den autonoma Avd Post op saknades.

Dessförinnan hade operationen flyttats fram vid upprepade tillfällen utan kommunikation. Det förstärkte bilden av brister i helhetssyn, planering och service.

Mina kommentarer i väntrummet ledde till att en sjuksköterska kom ut för ett samtal om vårdlogistik och lean filosofi. Hon var mycket intresserad och skulle föra det vidare internt.

Besöket på Avd 53 brännskadeavdelningen gav ytterligare nya erfarenheter. Denna avdelning skulle omgående behöva införa Lean verktyget 5S för att få ordning och reda på sitt förråd av bandage och salvor.

Vid det första besöket kunde överläkaren och sköterskan inte hitta vad de behövde utan överläkaren tillgrep nödåtgärder. Ingen information till vårdtagaren gavs dessutom om skötsel och lämpliga bandage utan de fick senare prövas fram av vårdtagaren själv genom upprepade besök på apotek.

Ett återbesök tidsplanerades till när ronden skulle gå, vilket innebar att 8 patienter satt och väntade 1 timma för att senare få beskedet: ”Jag hinner inte alla idag”.

Jag trodde att detta var något unikt och kopplat till brister i ledarskap och vårdlogistik. Jag hade fel. Nu vet jag att denna typ av problem finns mera allmänt bla på Ögonkliniken i Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Men glädjande nog finns goda exempel också: Vårdcentralen Östertull.

Syftet med Lean är att utveckla organisationens förmåga att ständigt förbättra sin verksamhet. Lean är ett förhållningssätt, ett arbetssätt, ett sätt att tänka – dvs en kultur – och utmaningen är att förbättra organisationens prestanda mot kunden på ett värderingsförankrat sätt.

Sjukvården är ytterst komplex och representerar urtypen för en lärande organisation och fungerar bäst om man leder den med den vetskapen.