Den flyktiga kompetensen

Sommarperioden under juli månad har för mig i år fyllts med avkopplande semester, praktiskt gör-det själv-arbete och kreativt utvecklingsarbete i ett lågbemannat kontor.

I en timrad stuga i en tallskog vid en fiskrik sjö, enslig på gränsen mellan Västerbotten och Norrbotten har hjärnan vädrats fullständigt. Utan el och GSM-täckning men där friskt vatten hämtas i en kallkälla lever man med naturen och fiskelyckan.

Sommarsol och ljusa nätter. Massor med abborrar har rökts och ätits till kall öl, extrasaltat Bregott och tunnbröd av min fru Lena-Britt och jag. Endast ett avtalat mobilsamtal gjordes med Atlas Copco i Vuoggatjålme på norra Polcirkeln (23,45° från nordpolen) i kombination med en dagsutflykt.

Att arbeta praktiskt med stuga och hus utvecklar både kompetens och värden. Det ger också nyttiga insikter i värdet av regelbundet underhåll på olika plan. Naturen kräver sin årliga tribut på träytor och takmaterial.

Under årens lopp har bokhyllorna i huset blivit överfulla och nytillskotten av böcker har fått läggas i högar. Vi har under ett par år pratat om behovet av att göra en sanering av kompendier från vår utbildningstid i Lund för många år sedan. Ca 3 meter av fint inbundna kompendier i A4-format med röda styva pärmar har proppat igen en bokhylla.

Under semestern fick det därför bli tillämpad 5S på bokhyllan. 5S är ett effektivt verktyg inom Lean production för att skapa ordning och reda på en arbetsplats eller i processer inom tillverkning och administration. Eftersom kompendierna vägde mycket blev det många fyllda väskor som i omgångar med bil lämnades på returpunkten i Norrköping för återvinning till energi.

När jag plockade ut kompendierna, tittade jag på innehållet, dess anteckningar i olika ämnesområden, blev begreppet den flyktiga kompetensen uppenbar. Jag häpnade över innehåll inom matematik, statistik och specialområden inom kemi och teknologi som jag läst och tentat av för en examen till civilingenjör inom kemisk teknologi vid Lunds Tekniska Högskola 1972.

Tänk om den kunskapen och färdigheten hade kunnat konserveras och bara finnas där.
Kompendierna från utbildningen på Lunds universitet till civilekonom inom bland annat organisationsutveckling och strategisk planering kändes mer familjära med det underhåll av kunskaper som de kommande arbetena och studier gett under årens lopp.

Första arbetet blev projektledare 1972 inom Perstorp New Business Development AB och arbete med affärsutveckling. Examensarbetet ledde till detta.

Jag hittade också namnlistor på klass- kurs- och labbkamrater i båda studiemiljöerna som jag inte sett på många årtionden. Vad har hänt med dessa?