Tid och flexibilitet

Tid och flexibilitet är två varandra mycket närstående begrepp. Att arbeta med kortare ledtider leder i de flesta fallen också till ökad flexibilitet. Exempel på flexibilitetens ökade betydelse syns också i de nya begreppen Efficient Consumer Response (ECR) och Quick Response (QR). Det visar att tiden är en väsentlig faktor i dessa koncept.

För att åstadkomma en flexibel produktion måste man arbeta med att komprimera alla typer av tidsförbrukning. Exempelvis är tiden till marknaden den tid det tar att:

• Identifiera en trend.
• Översätta trenden till en produkt.
• Leverera produkten till återförsäljare, detaljister och kunder.

Tidsfaktorn har under senare år växt fram som en allt mer central faktor när det gäller att styra produkt- och materialflöden i processer. Använda beteckningar kring detta arbete att öka effektiviteten är bland annat Time Based Logistics. Även den här utvecklingen har stark påverkan från japansk industri.

Begreppet Just-in-Time fokuserar på att göra rätt saker i rätt tid, varken tidigare eller senare. Det nya bidraget i tidsfaktorns betydelse är nu snabbheten i processen. Det gäller att utnyttja tiden på bästa möjliga sätt.

Vi måste lära oss att utnyttja de möjligheter som tidseffektivitet skapar. I NT härom veckan visade ett reportage från Vrinnevisjukhuset i Norrköping att man kunde öka antalet opererade patienter med 30 % genom att tillämpa modern logistik. Många andra exempel visar vilket potential som finns när man använder tiden och kompetensen bättre.

Om vi systematiskt följer ett material- och produktflöde och skiljer mellan värdeförädlande tid och icke värdeförädlande tid visar det sig att den totala icke värdeförädlande tiden ofta svarar för upp emot 95 % av den totala tiden. Det gäller inte att springa fortare utan att arbeta smartare.

Ett debattinlägg i NT fångade också mitt intresse härom veckan. Rubriken var: Låt proffs sköta administrationen. Inlägget tog upp dagens resursslöseri som drabbar patienterna i form av längre vårdköer och mindre tid med läkarna.

En undersökning rapporteras i artikeln där det visat att läkare och sjuksköterskor ägnar mindre än halva sin tid åt patienten utan i stället gör det som läkarsekreterarna kan bäst och har kompetens för.

Landstinget i Östergötland har räknat ut att 1,5 miljoner arbetstimmar kan omvandlas från administration till patientvård om personalen får arbeta med det de är utbildade för. Denna mängd timmar motsvarar arbetsinsatsen för 18000 sjuksköterskor och läkare över hela landet under ett år.